Miljöarbete bidrar till
bättre klimat

FN:s klimatkonferens om hur världen kan bromsa utsläppen av växthusgaser startar vid månadsskiftet. Byggnader står för en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Att allt fler fastighetsbolag satsar på hållbar fastighetsförvaltning, där miljöarbetet ingår, är en viktig pusselbit i klimatarbetet.

När fastighetsägarna sänker energiåtgången i befintligt bestånd eller bygger energisnåla fastigheter bidrar de till minskad klimatpåverkan. Branschorganisationen Sabo har i nästan 20 år tagit fram miljörapporter om medlemsföretagens miljöarbete. Den senaste trenden är att de allmännyttiga bostadsföretagen satsat på solceller, förnybar el och tjänstecyklar. För tio år sedan hade 2 procent av företagen solceller, i fjol var det 24 procent. Också arbetet med hållbara byggnader ökar.

Ett projekt är branschorganisation Sabos så kallade Skåneinitiativ med 107 kommunala bostadsbolag. Under de första sex åren, fram till 2013, har de sparat 179 000 ton koldioxid med sina energieffektiviseringar. Skåneinitiativet omfattar bostadsföretag runt om i landet och antalet anslutna företag har ökat.

Även privata fastighetsägare jobbar med energieffektivisering men deras branschorganisation Fastighetsägarna samlar inte den typen av statistik. Organisationens hållbarhetschef Karin Karlsbro säger att fastighetsägarna arbetat länge med miljö- och klimatfrågor.
– Energieffektiviseringar i byggnader är positivt för både miljö och ekonomi, säger hon.

MKB Fastighets AB i Malmö är ett av många bostadsföretag som strävar efter hållbar förvaltning. Mest utvecklat är miljötänkandet i stadsdelen Ekostaden Augustenborg. Områdets senaste projekt heter Greenhouse, ett 14 våningar högt flerbostadshus med inflyttning i början av nästa år. Det beskrivs som en hållbar byggnad med passivhusteknik och solceller. Hyresgästerna kan enkelt hålla koll på hur mycket varmvatten och el de använder. På takterassen och odlingsbalkongerna finns gott om plats för odling. En enkel hållbar livsstil är den röda tråden.

MKB:s personal har varit involverad i planeringsarbetet.
– Jag minns inte hur mycket av det vi förde fram som blev av, men jag vet att företaget har lyssnat på våra synpunkter. En sak, som för oss mest har nostalgisk betydelse men kan också ses som åter vinning, är att fasaden för MKB:s lagerbyggnad är kvar, säger Sonny Larsson, rörläggare som nyligen börjat som skadesamordnare.
– Det är mycket teknik i huset som husvärden sedan ska kontrollera, berättar fastighetsskötare Gunnar Åkerberg.

En av de senaste investeringarna i det befintliga beståndet, som är från 1950-talet, är i tvättstugan. Här finns energisnåla maskiner med automatisk dosering av tvättmedel, datoriserat bokningssystem och ett litet bibliotek. Dessutom har MKB:s anställda tillsammans med en leverantör byggt ett reningssystem för smutsvattnet. Sonny har byggt rörsystemet till anläggningen. Vattnet blir så rent att det går ut i kanalsystemet som leder till dammen som ligger intill.

Snart kan det bli ett lagkrav på obligatoriska hållbarhetsredovisningar för vissa större företag. Justitiedepartementet arbetar för att få fram en lagrådsremiss till januari. Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv från 2014, och innebär att företag med mer än 250 anställda och med en viss omsättning ska omfattas. De ska redovisa sitt miljöarbete men också hur de till exempel jobbar med sociala frågor, arbetsmiljöfrågor och antikorruption. Branschorganisationen Sabo bedömer att cirka 35 kommunala bostadsföretag kan komma av omfattas av lagen.

Lovisa Högberg är forskare på KTH och har forskat på energieffektivisering i befintligt bestånd. Hon säger att majoriteten av bostadsföretagen och fastighetsägarna ser minskad miljöpåverkan som en viktig faktor och att de ibland väljer miljön före de mest ekonomiskt gynnsamma lösningarna.
– Jag tror att samhällets fokus på klimatfrågan har bidragit stort till att energieffektiviseringen fått en större betydelse för företagen. De som drivit frågan länge har fått gehör, säger hon.

Mer om hållbarhet

• Hållbar utveckling blev ett internationellt känt begrepp 1987 då det lanserades av världskommissionen för miljö och utveckling, Brundtlandkommissionen. De tre delarna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samspelar och stödjer varandra.
• Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra, att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.
• Social hållbarhet är att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle som uppfyller grundläggande mänskliga behov.
• Ekonomisk hållbarhet är när kapitalökning på företag sker utan att minska tillgångar i form av naturresurser, ekosystem eller social hållbarhet.
  Källa: Nationalencyklopedin, FN

Fotnot: FN:s klimatkonferens har som mål att få alla världens länder bidra till att minska eller åtminstone bromsa utsläppen av växthusgaser. Men att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader ser inte ut att lyckas. De planer som presenterats inför mötet tyder på en uppvärmning kring 3 grader.