Nästan varannan arbetskraftsinvandrad städare jobbar på företag utan kollektivavtal. Trots att fackförbunden påtalar att villkoren inte är tillräckligt bra är det vanligt att Migrationsverket beviljar ansökningarna.

I dag presenteras en ny antologi från Delmi, Delegationen för migrationsstudier, där 13 forskare tittat på hur reglerna för arbetskraftsinvandring fungerar i praktiken. De konstaterar att anställningsvillkoren inte kan säkerställas med gällande regler och i en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår två av forskarna förändringar på flera punkter.

De föreslår till exempel krav på bindande anställningserbjudanden eller anställningsavtal, en särskild anställningsform för arbetskraftsmigranter, krav på avgift från arbetsgivaren för arbetstillstånd och att arbetsgivarna måste kunna garantera den erbjudna lönen eller att de ansträngt sig för att hitta arbetskraft i Sverige eller EU innan de får rekrytera från tredje land. Dessutom föreslås att arbetstagaren ska få stanna i Sverige under hela tiden som tillståndet gäller, även om anställningen upphör tidigare.

Inte minst frågan om bindande anställningserbjudanden är något som både Fastighets och LO har föreslagit under lång tid eftersom det i dagsläget blir så att arbetskraftsinvandrare står i beroendeställning till sin arbetsgivare och riskerar att utnyttjas.

Många arbetskraftsinvandrare anställs i yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft, vilket OECD tycker är oroande. Ett kapitel i antologin handlar särskilt om situationen i städ- och restaurangbranscherna i Stockholm där det rekryteras många från tredje land trots att arbetslösheten är hög.

Anders Kjellberg och Olle Frödin från sociologiska institutionen på Lunds universitet står bakom kartläggningen och konstaterar bland annat att 43 procent av arbetskraftsinvandrarna är så kallade ”spårbytare” som kommit till Sverige främst av andra anledningar än att arbeta, till exempel för att söka asyl.
– Som regelverket är i dag är arbetskraftsmigranterna i en utsatt position. Både spårbytarna och de som är renodlade arbetskraftsinvandrare har intresse att vara kvar i Sverige och få permanent uppehållstillstånd, säger professor Anders Kjellberg.

Ett problem är också att nästan varannan arbetskraftsinvandrare, 45 procent bland städarna, arbetar på företag som saknar kollektivavtal, trots att de fackliga organisationerna har rätt att yttra sig om anställningserbjudandena och påpeka om villkoren är sämre än kollektivavtalen.
Fackförbunden bedömer att kollektivavtal brukar innebära att villkoren är bra men det finns inte någon garanti för att avtalet följs om det inte görs regelbundna kontroller.

Enligt rapporten verkar det dock inte som att de fackliga yttrandena har påverkat Migrationsverkets beslut i någon större utsträckning. En tredjedel av de beviljade tillstånden hade facken sagt nej till, trots att det det står i förarbetena till reglerna att fackens yttranden är av stor betydelse som beslutsunderlag för Migrationsverket.

 

Fotnot: Här kan du läsa kapitlet ”Arbetskraftsinvandring från tredje land i restaurang- och städbranscherna” i antologin ”Arbetskraft från hela världen. Hur blev det med 2008 års reform?”.