Snön innebär inte bara glada barn och snöbollskrig. Det kan också bli ett arbetsmiljöproblem. Många fastighetsägare har svårt att lösa bemanningen för snöröjning och vissa pressar sina anställda att strunta i reglerna om vilotid.

Beredskapstiden har kommit till för att framför allt fastighetsskötare ska kunna rycka in och skotta när det kommer snö, även om det händer utanför ordinarie arbetstid. Men det kan ändå vara svårt att få schemat att gå ihop. Enligt kollektivavtalet är det i princip bara möjligt att ha schemalagd beredskapstid var tredje vecka.
– Många fastighetsbolag har för många fastigheter i förhållande till personal och brottas med bemanningen. Har du 30 anställda och 30 fastigheter skulle egentligen alla behöva ha beredskap hela tiden, och det går inte, säger Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud i Nyköping.

Utöver ersättning för beredskapstiden måste arbetsgivaren, som vanligt, betala övertidsersättning om en anställd rycker ut efter arbetstid. Detta kan bli kostsamt för en liten arbetsgivare och resultatet blir i vissa fall att arbetsgivare går emot reglerna och struntar i beredskapsersättning.
Det finns inga siffror på hur vanligt det är, men Conny Lundin som är ombudsman för Fastighets i region Tvärs, berättar att han har stött på det vid flera tillfällen.
– Vissa löser det med att ha
 en form av frivillighet, men som anställd har man ingen skyldighet att gå ut om det inte finns ett avtal. Det blir en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställda, säger han.
Han vet dock att det, särskilt
 i mindre företag, händer att de anställda inte vågar säga nej eller att de känner sig pressade av arbetsgivaren att ställa upp. Det skapar inte bara dålig psykisk arbetsmiljö, utan även fysiska risker.

Anledning till att beredskapstiden är reglerad i kollektivavtalet är att det inte får överskrida reglerna för dygns- och veckovila.
– Risken är ju att du blir trött och inte lika duglig om du inte får vila. Det sliter på kroppen, säger Conny Lundin.
Och det är inte det enda problemet.
– Om du kör fordon kan du dessutom bli en fara för andra. Conny Lundin rekommenderar därför den som känner igen sig i problemet att höra av sig till sitt skyddsombud eller närmaste fackliga representant för att få hjälp.

Beredskapstid
regleras i avtalet

  • Enligt Fastigo-avtalet får anställda ha som mest sju dagars beredskap åt gången och det ska vara minst två fria veckor mellan varje beredskapsperiod.
  • Beredskap räknas från den ordinarie arbetsdagens slut till att nästa arbetsdag börjar.
  • Tiden räknas som vilotid men den anställda är skyldig att vara anträffbar för att, vid behov, snabbt kunna vara på plats och arbeta, även utanför arbetstid.
  • Det kan finnas lokala överenskommelser som ser annorlunda ut förutsatt att de inte krockar med lag eller kollektivavtal.