Nu när ett nytt år har börjat, kanske du funderar på att studera eller till och med att starta eget. I båda fallen har du rätt
 att vara ledig. Men du ska förstås ha råd, eftersom du inte får lön från din arbetsgivare under ledigheten.
Studieledighetslagen innebär att du har rätt att vara ledig från jobbet för att studera.

Du får vara ledig hur länge du vill, och du får läsa vad du vill. Det behöver alltså inte ha med jobbet att göra. Men arbetsgivaren har rätt att kräva en studieplan. Det vanligaste är att du går någon ordnad kurs, antingen på plats eller på distans. Det räcker alltså inte med att bara sitta hemma i soffan, äta praliner och läsa intressanta böcker i allmänhet.

Om du har kollektivavtal får arbetsgivaren skjuta upp starten på din utbildning upp till sex månader. Om han eller hon vill förlänga den här fristen ännu mer måste ditt fack gå med på det. Annars gäller sex månader.
Om du vill vara ledig upp till en vecka, kan arbetsgivaren skjuta upp din ledighet två veckor.
Det här innebär att du ska begära ledigt sex månader respektive två veckor innan din kurs börjar för att vara säker på att få börja i tid.

Om du inte har kollektivavtal kan du få vänta upp till två år och sedan vända dig till domstol som ska avgöra om du får ledigt eller ej. Bara det ett skäl att det ska finnas kollektivavtal.
Du kan närsomhelst avbryta din tjänstledighet och gå tillbaka till ditt jobb, men ditt företag kan skjuta upp din återgång i arbetet två veckor, eller om du varit borta i över ett år, i en månad. Det beror på att arbetsgivaren måste ges möjlighet att planera för din återkomst och kanske säga upp din vikarie.

När du kommer tillbaka har du rätt till dina tidigare arbetsuppgifter och anställningsvillkor. Men om det skett en organisationsförändring på din arbetsplats kan du omfattas av den. Man kan säga att du varken ska komma i sämre eller bättre läge bara för att du varit studieledig. Därför är det bra att du då och då har kontakt med dina arbetskamrater för att kolla vad som händer på din arbetsplats.
Tänk på att du fortfarande är anställd även om du är tjänstledig. Det innebär bland annat att du inte utan arbetsgivarens lov får arbeta åt någon annan för att exempelvis finansiera dina studier.
Och då är vi inne på rätten att vara ledig för att bedriva näringsverksamhet. Du får alltså vara ledig upp till sex månader för att starta eget.

Du ska begära ledigheten tre månader 
i förväg. Men den här ledigheten kan du bara använda en gång. Och viktigast av allt – din verksamhet får inte konkurrera med din arbetsgivares.
Din egen verksamhet måste alltså handla om något helt annat än det du hittills har arbetat med, och då kan det ju vara lite svårt att komma igång. Dessutom kan arbetsgivaren vägra ge dig ledigt om det innebär en väsentlig olägenhet för hans eller hennes verksamhet. Vad det är avgörs från fall till fall, men en olägenhet kan vara att det är svårt att ersätta dig med en vikarie när du är ledig. Begär hjälp av facket om du behöver det.

Slutligen – för båda dessa ledigheter gäller att du ska ha varit anställd minst sex månader eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren. Du har inte heller rätt att få lön från din arbetsgivare under din ledighet.

De här lagarna gäller
 för rätt till ledighet:

  • Studieledighetslagen
  • Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Du kan läsa mer om lagarna på www.notisum.se