Tufft att putsa
moderna fasader

Fönsterputsare jobbar med fler svåråtkomliga fönster eftersom höga glasfasader är alltmer vanliga. Det innebär risk för arbetsskador och olyckor, konstaterar Svenska Miljöinstitutet.

Det går knappt att missa fastigheten Aula Medica, Karolinska institutets aula, med sin triangulära form, lutande glasfasad och rundade hörna mot Solnavägen. Fönsterputs pågår på utsidan från en inhyrd skylift.

För att fixa fönstren på insidan krävs ett certifikat i yrkesklättring. Fönsterputsare Jari Björlefjärd klättrar upp och ner och putsar en rad fönster i taget. När han putsat två rader av fönster måste repen flyttas. Repen sätter han fast i var sin förankringspunkt, som ser ut som en krok.
Kollegan Dylan Shand, som är kopplad med sin klätterutrustning i en takräls nära glasfasaden, tar de delar där Jari inte kan komma åt. Trånga utrymmen och besvärliga vinklar hör till jobbet.
– Vi måste ofta tänka ut lösningar för att komma åt alla fönster, inte bara här utan även i många andra byggnader, säger Dylan Shand.

När Dylan Shand klättrar ned för en paus syns hans svettiga panna under hjälmen. Att klättra är fysiskt ansträngande samtidigt som solen ligger på.
Takrälsen inne i Aula Medica var från början tänkt att användas för en fasadkorg. Men fasadväggen lutar och det finns risk för att korgen slår in eller studsar mot fönster och förstör träpartier och fönsterrutor. Enligt Dylan finns det inte heller plats för att komma runt överallt med korgen. Lösningen blev i stället att montera de förankringspunkter som fönsterputsarna använder för klättring.
– Det är inte alls ovanligt att inbyggda takräls eller fasadkorgar inte funkar för fönsterputs. De som planerar vet ofta inte hur vi jobbar, säger kollegan Jari Björlefjärd.

Dylan och Jari är företaget Tominas enda fönsterputsare med certifikat för yrkesklättring. De ser att jobben som kräver klättring ökar varje år. Även fastigheter med glasfasader och med invändig inredning med glas har blivit betydligt fler under de senaste åren, tycker de. Det bekräftas också av arkitekt Jonas Edblad som varit med och ritat Aula Medica.
– Fastigheterna börjar också se ganska lika ut så allt fler fastighetsägare önskar sig mer unika byggnader. Glasindustrin utvecklar hela tiden sina produkter vilket gör att det till exempel är enklare att få fram rundade fönsterglas, säger Jonas Edblad.

I många byggprojekt görs i dag utredningar om hur skötsel och underhåll ska gå till, så även med Aula Medica, berättar Jonas Edblad.
– Som arkitekt kan jag ge förutsättningar för till exempel fönsterputs. Skenorna i taket togs fram för att göra det möjligt för en fasadkorg, säger han.

En som anlitas som konsult i byggprojekt är säljare Tomas Westman på företaget Tomina. För tio år sedan hände det sällan att någon brydde sig om hans råd. I dag 
får han dock ofta gehör för sina förslag, berättar han. Tomas Westman blev inkopplad i hur fönsterputsning ska lösas i Aula Medica i projektets slutskede och fick fastighetsägaren att installera de fästanordningar som är nödvändiga för klättring.
– Spektakulära byggnader ställer andra arbetsmiljökrav. Alla önskemål går inte alltid genom. Men det är inte arbetsmiljön man tummar på, det är snarare komforten. Till exempel väljer fastighetsägare ofta hellre putsning från en skylift i stället för att installera en fasadkorg, säger Tomas Westman.