Inkomstklyftorna ökar
Det råder historiskt stora löneklyftor i Sverige. Det visar LO:s senaste undersökning om maktelitens löner.
LO har sedan 1989 undersökt löneskillnaderna mellan en industriarbetare och 200 toppositioner i makteliten. De senaste uppgifterna är för 2014 då hela maktelitens inkomster var 18,3 industriarbetarlöner vilket är den största skillnaden hittills. Personerna med toppositioner i kommunala bolag, tolv stycken i rapporten, tjänade 4,5 industriarbetarlöner. Gruppen representanter och ledare för folkrörelseorganisationer tjänade 4,1 industrilöner. Men i den finns till exempel KF:s koncernchef som tjänade betydligt mer, nämligen 6,4 industriarbetarlöner.
Makteliten i undersökningen består, utöver chefer på kommunala bolag och inom folkrörelsen, av verkställande direktörer i näringslivet samt av folk- och förtroendevalda.
Rapporten visar att sedan början av 1980-talet har löneklyftorna ökat och är nu rekordstora. Störst är skillnaden mellan näringslivets toppar och arbetare. Att 54 industriarbetares löner motsvarar en vd-lön i näringslivets topp innebär att en toppchef har en inkomst på mer än 1,5 miljoner kronor i månaden jämfört med en industriarbetare som tjänar 28 300 kronor i månaden.
LO har också studerat lönestatistiken för arbetare i privat seltor, där de flesta av Fastighets medlemsgrupper finns, och vårdbiträden och jämfört dessa med vad verkställande direktörer tjänar. Det visar att lönerna för 58 arbetare i privat sektor och för 62 vårdbiträden krävs för att få till en lön i näringslivets topp.
– De som nu förespråkar sänkta lägstalöner har själva aldrig upplevt hur det är att leva på små inkomster. Rapporten är därför oerhört viktig i debatten för att diskutera om vi verkligen ska öka löneskillnaderna ännu mer, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.