Kommunerna ställer allt fler krav på entreprenörer när de upphandlar tjänster. Det visar tidningen Kommunalarbetarens granskning.

Kommunalarbetaren har ställt frågor om offentlig upphandling till landets kommuner och jämfört uppgifterna från en liknande undersökning för tio år sedan.

Så gott som samtliga kommuner, 95 procent, med verksamhet på entreprenad har i sina upphandlingar ställt sociala krav på företagen. För tio år sedan, då även landstingen ingick i undersökningen, var det knappt var fjärde kommun och landsting som gjorde det. Exempel på sociala krav är att entreprenören ska ge jobb eller praktik åt arbetslösa kommuninvånare.
Det är en mångårig utveckling mot hållbar upphandling med miljö och sociala hänsyn som gjort att de sociala kraven i upphandlingarna ökat, enligt Lisa Sennström som är jurist på Upphandlingsmyndigheten.

Kommunalarbetaren skriver att allt fler kommuner också ställer krav på att entreprenörerna tillämpar kollektivavtalsliknande villkor. Men ökningen är inte lika stor som för de sociala kraven. För tio år sedan ställde 52 procent av kommuner och landsting krav på kollektivavtal och i år uppger 63 kommuner att de gör det.

Kommunerna är dock dåliga på att följa upp de sociala och kollektivavtalsliknande krav som de ställt i upphandlingarna. Bara hälften svarar att de kontrollerar att företagen verkligen lever upp till det som de lovat.

Under många år har myndigheter och företag varit osäkra om det verkligen är möjligt att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor på entreprenörer i upphandlingarna. Konkurrensverkets besked i somras innebär att en upphandlande myndighet kan göra det.

Läs Kommunalarbetarens artikel Kommuner skärper krav vid upphandling.