Höga sjuktal i kvinnodominerade branscher beror inte på kvinnorna själva utan på de sämre villkoren. Det slås fast i en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

En kunskapssammanställning som gjorts på uppdrag av regeringen bevisar att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor i arbetslivet om förutsättningarna är lika.
– Men det finns skillnader i villkor mellan grupperna och det leder till olika arbetsmiljöförhållanden, konstaterar Magnus Sverke.
Han är professor på Stockholms universitet och en av fem forskare bakom sammanställningen.

Undersökningen visar bland annat att alltför höga krav och begränsade resurser ofta leder till lägre arbetstrivsel, ökad vilja att säga upp sig och sämre fysisk och psykisk hälsa.
Problemen är särskilt tydliga i kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg, men både män och kvinnor som arbetar inom dessa områden mår sämre än andra.
– Det här är ett strukturellt problem och har inte att göra med kön. Det har att göra med hur man fördelar resurser. Det behövs samhällspolitiska insatser för att motverka strukturella skillnader, säger Magnus Sverke.

Han tar ett exempel om män i teknisk förvaltning som ofta har stora, fina bilar när de ska på uppdrag, medan kvinnor i hemtjänsten dels får små bilar och dels har mindre tid på sig att ta sig mellan uppdragen.
För att komma tillrätta med problemen menar Magnus Sverke att arbetsmiljöfrågor måste bli en självklar del av den dagliga verksamheten och i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

En panel med representanter från olika delar av arbetslivet kommenterade sammanställningen. Och deltagarna var eniga om att det inte bara är arbetet i sig som påverkar hur vi mår.
Joa Bergold, utredare på LO och en av deltagarna, lyfte särskilt fram arbetsvillkoren, som är som är dåliga i många serviceyrken.
– Det är inte bara den psykosociala arbetsmiljön som spelar roll, utan även möjligheten till en säker anställning. De mest otrygga typerna av anställningar leder till stress och ohälsa, säger hon.

Annika Härenstam, professor emeritus på Stockholms universitet deltog också i debatten. Hon menade att det även spelar roll var i produktionskedjan ens arbete utförs. Hon lyfte fram service- och tjänstesektorn, där bland annat den kvinnodominerade städbranschen ingår.
– Det blir inte lika viktigt att lägga pengar på arbetsmiljö när man inte vet om man kommer att vinna nästa uppdrag. I stället kan det löna sig att ha dålig arbetsmiljö eftersom det gör att det blir lättare att vinna upphandlingar, säger hon.