Enligt lagförslaget ska myndigheter eller kommuner som upphandlar varor och tjänster ställa krav på lön i kontraktet. Detsamma gäller för semester och arbetstid, och kraven ska följa den lägsta nivån i det centrala kollektivavtalet om det finns ett sådant för området. Även Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget.

Den som upphandlar får också möjlighet att ställa villkor om till exempel försäkringar eller tjänstepension, men det ska inte vara obligatoriskt.
Fackförbundet Kommunal har reagerat på detta och förbundets jurist Oskar Taxén menar att det fortsätter att ge företag utan kollektivavtal ett övertag.
– Avsaknaden av tjänstepension och försäkringar är en av de viktigaste konkurrensfördelarna för företag som saknar kollektivavtal. Den fördelen kommer de kunna ha kvar, säger han till tidningen Arbetet.

Statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi menar dock att de nya reglerna inte bara gör själva upphandlingarna enklare och mer effektiva.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver de också att regeringen ”aldrig tänker acceptera” att upphandlingar bidrar till social dumpning och de vill med det nya förslaget ”sätta stopp för möjligheten att upphandlingar vinns genom att ha låga löner, dåliga arbetsvillkor eller skadlig arbetsmiljö”.

Löfven och Shekarabi skriver också att förslaget ger ökade möjligheter för kommuner och myndigheter att förhandla om anbuden och att det ska bli lättare att satsa på inköp av nya, innovativa varor och tjänster, vilket ska gynna företag och export.

Förslaget lämnas nu över till lagrådet. Om de godkänner förslaget kan den nya lagstiftningen börja gälla från och med 1 januari 2017.