Hot är en het fråga på bostadsbolag

Mellan klockan fem och halv sju på torsdagsmorgonen den 9 juni i år började det brinna på sex platser i Göteborg. Flera av adresserna var lägenheter och villor där tjänstemän i Familjebostäder, bland annat företagets vd, bor.
Gärningsmannen har åtalats för fyra fall av grov mordbrand, tre fall av mordbrand och tre fall av grov skadegörelse. Han hade nyligen fått veta att han skulle vräkas och enligt Göteborgsposten har han sagt att målet var att ”sätta skräck i Familjebostäder”.
I Göteborg har skjutningar och andra våldsamheter varit återkommande de senaste åren. I augusti dödades dessutom en åttaårig pojke i en lägenhetsexplosion i Biskopsgården.

Missnöjda hyresgäster och boende med sociala problem har alltid funnits, men gängkriminalitet och öppet våld har blivit vanligare. Det skapar en osäker situation för de boende. Men det påverkar också fastighetsskötare, kvartersvärdar, miljövärdar, reparatörer och städare som varje dag ska röra sig där och även gå hem till dem.
– Det är bara en tidsfråga innan något händer, säger Camilla Claesson, klubbordförande och miljövärd på Familjebostäder.
Hon och resten av klubbstyrelsen har samlats för ett samtal om hot och våld på jobbet.

Undersökningar visar att anmälningarna om detta ökat och dessutom utgör en betydande del, 8 procent, av alla arbetsplatsolyckor. Mest utsatta är yrkesgrupper som undersköterskor, vårdbiträden och butikspersonal, men även yrkesförare, väktare och poliser.
Klubbstyrelsen menar att fastighetsskötare och motsvarande tillhör en dold yrkesgrupp som sällan nämns som riskgrupp.
Trots att det mesta som sker händer på kvällen då fastighetsskötarna inte är i tjänst upplever de att det sällan pratas om risken för dem som ska gå in i husen där det händer grejer.
Hoten och våldet har också blivit grövre, menar Camilla Claesson och hennes kolleger.
– Jag har varit här i 28 år och jag läser av situationen på ett annat sätt i dag. Jag är mer medveten om att saker kan hända. Men jag kan ju inte gå till jobbet och vara rädd, det är ohållbart, säger hon.
– Delvis har det alltid funnits hot, särskilt verbala, men det har tagit andra former, säger kollegan och miljövärden Erik Wallmon.
Han och de övriga menar att de lätt kommer i kläm mellan hyresgäst och ledning och får ta kritiken om ledningen bestämmer något som de boende inte gillar.
De påpekar att mycket av välfärden i samhället har skurits ner och att det gör att folk vänder sig till den som finns närmast med sina problem.
– Vissa uppfattar oss nästan som en myndighet ibland, påpekar bovärden Thomas Renner.

Samtliga runt bordet kan ge exempel på händelser som de själva eller kolleger råkat ut för. Det handlar om konflikter med ägare till lösspringande hundar, hot efter besked om vräkningar och utskällningar när något inte blir som förväntat.
Camilla Claesson berättar att hon nyligen var i en tvättstuga tillsammans med en person som blev arg och aggressiv.
– Men jag behöll lugnet och sa att ”vi går ut och resonerar”. Det funkade bra, säger hon.
Alla på företaget har också gått utbildningar i hot och våld och efter händelserna i juni planeras ytterligare en utbildning.
Sedan början av året har alla anställda en checklista för krissituationer i fickformat som de alltid ska ha med sig. Där står punkter som att uppskatta krisens omfattning och att bedöma behov av hjälp utifrån.

Klubbstyrelsen menar att det skulle vara bra att lära sig mer om hur man bäst beter sig mot andra människor. Ofta får de information om att det är bra att gå undan om det är personer som agerar hotfullt.
– Men vi är i en maktposition och när vi känner det kanske vi automatiskt har taggarna utåt. Mycket kan man undvika genom att agera rätt. Särskilt i den här rollen där man går hem till folk, säger Erik Wallmon.
De hoppas att samarbete i hela samhället, mellan kommun, polis, allmän nytta, privata bostadsföretag och skola ska göra att våldet och otryggheten minskar. Men de påpekar att deras roll framför allt är att läsa av situationer och rapportera vidare.
– Till syvende och sist är vi ju här för att serva bostaden. Vi är inte utbildade socialarbetare. Men vi kan givetvis bli bättre i vår roll också, säger Erik Wallmon.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det arbetsgivarens ansvar att utreda och förebygga risker. Klubbstyrelsen på Familjebostäder tycker att bolaget tar frågorna på allvar, men menar att det går att göra mer.
– Grundgrejen är att du inte får ha en för pressad och stressad arbetssituation för att kunna hantera dessa situationer, säger bovärden Raymond Johansson.