När ett område tar emot fler personer födda i andra länder än snittet i sin kommun, får det ofta sämre rykte. Ett sämre rykte som går ut över invånarna – till exempel går värdet ned om de äger fastigheter, och bor de i hyresrätter blir det svårare att byta dem när de behöver flytta. För att inte tala om det värsta, just att få ett orättvist dåligt rykte. Att det är så, särskilt för miljonprogram, har bland annat statliga myndigheten Boverket konstaterat i sin rapport Attraktiva miljonprogramsområden i små kommuner.

Det finns fler siffror som ibland används för att beskriva ett område som sämre. Det kan vara hur många som får bidrag i området. En högre andel invånare som ”lever på bidrag” lyfts ofta som någonting farligt. När det i själva verket ofta är något naturligt. Husby i Stockholm kan tjäna som exempel.
Andelen av Stockholms stads befolkning som 2015 hade flyttat in från ett annat land, var knappt 2 procent. I Husby var andelen nästan 4 procent. En person som flyttar in från ett annat land får i princip alltid bidrag det första året, förutom om den får uppehållstillstånd för att den fått ett arbete, och det är ungefär en av tio som får.
Alltså har Husby automatiskt plus 4 procent som får bidrag i stället för lön, och Stockholms stad i snitt automatiskt plus 2 procent.
Om du tänker att det kanske inte tar ett utan två år innan en person som flyttat hit fått ett jobb, så blir det plus 8 för Husby och plus 4 för Stockholm.
Är det då konstigt att Husby har just 8-9 procent som lever på bidrag? Är det farligt? Eller betyder det bara att av dem som flyttat till Sverige från ett annat land, som behöver någonstans att bo, helt enkelt hittat boende i Husby?

I princip alla i befolkningen, utom just de som flyttat hit och börjat arbeta direkt, kostar under någon period av livet. Det är helt naturligt att när en person föds i en kommun, så får den kommunen en till person som lever på bidrag – föräldrapenning i det här fallet, som föräldrar tar ut. På samma sätt är det helt naturligt att en person som flyttar till en kommun från ett annat land, innebär att det blir en person till i kommunen som lever på bidrag ett tag. Men ingen skulle göra alarmerande uppställningar över vilka kommuner som har flest som lever på föräldrapenning. Däremot ser vi då och då listor på kommunerna där flest lever på bidrag. Och vi tänker sällan på varför de lever på bidrag.

På samma sätt som en kommun gör hela Sverige en tjänst när den skapar fler förskoleplatser när fler barn föds, gör en kommun eller ett område Sverige en tjänst när den gör plats och ger resurser åt personer som flyttar till Sverige. Men det blir skillnad – att folk lever på bidrag på grund av barn ser få som ett problem, medan stödet till migranter sänker kommuners status.
Vi tjänar alla på att bättre förstå samhället och vad vi behöver. Och det är ofta framför allt lite mer eftertanke, lite mer vänligt sinne och en lite starkare vilja att förstå.