Papperslösa bor på arbetsplatsen
Att många papperslösa bor på sina arbetsplatser är ett nytt fenomen som Arbetsmiljöverket stött på. Enligt Fackligt center för papperslösa har utnyttjandet av personer utan tillstånd att vistas i landet ökat och blivit grövre.
Arbetsmiljöverket inspekterar sedan december 2016 arbetsmiljön på arbetsplatser i branscher där det förekommer osund konkurrens. Det är ett projekt på uppdrag av regeringen. Myndigheten har fokus på bygg-, städ-, åkeri-, hotell- och restaurangbranscherna.
Ekot rapporterar i dag hur inspektörerna under dessa inspektioner träffat personer med miserabla arbets- och levnadsvillkor. Inspektören Mikael Roos berättar att många är utan egen bostad. De bor i stället på byggen, på bagerier och i bilhallar utan tvättmöjligheter. Det är till exempel asylsökande som fått avslag på att få stanna här eller personer som har tillstånd att arbeta i ett annat EU-land men valt att arbeta utan tillstånd i Sverige.
Än så länge har bara några enstaka städbolag inspekterats inom projektet, berättar Mikael Roos för Fastighetsfolket:
– Vi har besökt städbolag som använder svart arbetskraft för att städa på nätterna och helgerna. Vi har också varit på företag som har städpersonal boende i sina lokaler, ibland flera personer i ett rum, säger han.
Enligt Mikael Roos behöver Arbetsmiljöverket se över sina rutiner för att hantera de problem som de upptäcker under sina inspektioner.
– Vårt uppdrag är inte att ha tillsyn på lönevillkoren eller hur personalen bor. Vi behöver hitta former för hur vi kan föra vidare information från våra inspektioner till rätt myndigheter, säger Mikael Roos.
Mikael Roos tycker också att det behövs rutiner för till exempel när kommunernas socialtjänst kan kopplas in.
Bengt Sandberg, ordförande för Fackligt center för papperslösa, säger att de förhållanden som beskrivs i Ekots inslag är mer regel än undantag för papperslösa i Sverige.
– Det handlar inte längre bara om lönedumpning. De tvingas ofta betala för att få jobbet och för att få bo hos sin arbetsgivare. Vi ser att utnyttjandet av dessa människor under senare tid har ökat och blivit grövre, säger han.
Sedan attentatet på Drottninggatan i Stockholm har det varit mycket fokus på papperslösa. Hur märker ni det i era kontakter?
– De bokade besöken hos oss har minskat. Vi tror att det beror på att de papperslösa är rädda för att ta kontakt. I den debatt som nu förs likställs ofta en papperslös med en terrorist för att mannen som misstänks för det fruktansvärda dådet hade ett utvisningsbeslut, säger Bengt Sandberg.
