Ska EU få bestämma vilka löner som sätts i Sverige? Det är en av de heta politiska frågorna som diskuteras på EU-nivå. De svenska facken har utsända i Bryssel för att bevaka och påverka politiken.

För fackligt aktiva som besöker EU:s huvudstad kan det vara en god idé att kontakta de svenska fackens Brysselkontor. Det har funnits i snart 30 år och drivs gemensamt av LO, TCO och Saco.
– Våra främsta uppgifter är bevakning, information och påverkansarbete. Vi ordnar också besöksprogram och tar gärna emot fackliga grupper från Sverige, säger Karla Wixe, som är chef för kontoret, med totalt fem anställda, sedan drygt ett år.
De får färre besök efter terrorattentaten i Bryssel förra våren.
– Jag kan förstå oron, men i dag är allt som vanligt igen. För oss som bor här är Bryssel en helt normal stad att leva i. Jag hoppas att intresset för att komma hit ska öka igen, inte minst inför valet till Europaparlamentet 2019, säger hon.

Foto: Bengt Rolfer

Men redan nu finns en rad frågor av intresse på EU-­nivå för fackligt aktiva. Karla Wixe nämner bland annat den utdragna processen om utstationeringsdirektivet, som i bästa fall kan leda till resultat i slutet av året.
Redan i slutet av april väntas EU­-kommissionens förslag inom den
 så kallade sociala pelaren, som Fastighetsfolket skrivit om tidigare. Även här har Brysselkontoret haft ett finger med i spelet under processens gång.

Karla Wixe är jurist. Hon har ingen facklig bakgrund, men ett brinnande intresse för klassiska fackliga frågor som rättvisa och likabehandling.
– Att jag valde juridiken var ett uttryck för mitt engagemang i dessa frågor. Och arbetsrätten är ju en viktig del av juridiken. Jag var också nyfiken på att komma till en politisk stad som Bryssel och ville rikta in mig på frågor där man kan göra skillnad, säger hon.

Kan du göra det då?
– Jag hoppas det. Vi som jobbar här har en väldig styrka i och med att vi har alla tre svenska centralorganisationerna i ryggen i vårt påverkansarbete.
Kan du peka på några resultat?
– Ett exempel är frågan om europeiska minimilöner. Det är något som återkommer i många EU-­dokument. Där driver vi på och har fått gehör 
för att man måste hänsyn till den svenska kollektivavtalsmodellen.

Bakgrunden är att de flesta EU-­länder har lagstadgade minimilöner. Sverige och några länder vill att parterna ska ha det fulla ansvaret för lönebildningen och slår vakt om förhandlingsmodellen. De svenska facken är därmed också emot idén om att fastställa en europeisk minimilön.
Ett annat exempel gäller EU:s förhandlingar om internationella handelsavtal, senast med Kanada. Där driver både svenska och andra fackliga organisationer på för att arbetstagarnas rättigheter ska beaktas i avtalen. Det kan bland annat handla om rätten till stridsåtgärder och att arbetsmiljökrav inte får betraktas som handelshinder.

Nyligen var Fastighets kommunikatör Janne Sparrman här i samband med ett möte i den internationella fackföreningsfederationen UNI.
– Brysselkontoret är väldigt bra och jag rekommenderar starkt att man vänder sig dit. Där kan man få perspektiv på frågorna och hjälp med kontakter, säger Janne Sparrman.

Utstationeringsdirektivet

  • Direktivet är beslutat av EU och bestämmer vad som gäller för arbetare som är anställda i ett EU-land men tillfälligt jobbar i ett annat.
  • Det pågår ett arbete att ändra direktivet så att tillfälliga arbetare ska få samma betalning som gäller i det land de arbetar i.