Ackordet lever kvar bland fönsterputsarna

Avtalet går ut den sista oktober och Fastighets och Almega träffades för första gången i dag, onsdag. Det första steget var att byta avtalskrav och det är löneökningar som står i fokus. Fastighets kräver samma som på alla andra avtalsområden, ökningar på 2,8 procent på ett år och att lägstalön, ackordslön och ersättningar ska höjas med samma procentsats. Dessutom kräver facket en extra låglönesatsning för dem som tjänar under 24 000 kronor. Det innebär att summorna varierar beroende på snittlönen på respektive avtalsområde.

De avtal som tecknats hittills har blivit treåriga. De följer industrins avtal på 6,5 procent plus en låglönesatsning. Satsningen på lågavlönade har dock varit svår att få igenom. 

Konrad Ceglinski har jobbat som fönsterputsare i fem år och trivs bra på Adlersons fönsterputs och städ, ett av de stora företagen i branschen.
Till skillnad från många andra fönsterputsare har han månadslön.
– Jag tycker det är bättre än ackord. Med ackord kan det hända att folk jobbar för snabbt och inte är noggranna. Jag säger inte att det alltid är så, men det kan leda till det, säger han och fortsätter:
– Med månadslön är man mer trygg. Det är lättare att planera när man vet vad man får varje månad.
Lägstalönen för den som får månadslön är i dagsläget 21 816 kronor. Ackordslönerna kan variera lokalt men enligt det hittills gällande avtalet är alla garanterade på minst 129,85 kronor i timmen.

Enligt Ewa Edström, som är avtalsansvarig ombudsman på Fastighets, finns inte heller några planer på att ta bort ackordslönesystemet.
– Det är de som jobbar i branschen som vet vad som är bra och dåligt med avtalet. Det är de som kan ställa krav om förändringar och mitt intryck är att många gillar ackordet. De få gånger någon medlem hör av sig är det för att påpeka att vi inte ska ta bort det, säger hon.
Men i takt med att de renodlade fönsterputsföretagen blir färre kan det ändå bli en sådan förändring på sikt.
I dagsläget har Fastighets ett knappt hundratal medlemmar på fönsterputsavtalet. I slutet av år 2008 var det närmare 200. Det innebär att medlemsantalet nästan halverats på tio år.

En förklaring till den stadiga minskningen kan vara att inte alla som jobbar med fönsterputs går på det här avtalet, utan på specialservice eller serviceentreprenad.
– Det är möjligt att det blir vanligare när företag erbjuder fler olika typer av tjänster, säger ombudsman Ewa Edström.

Även Almega ser att fönsterputsföretagen blir färre och att de är koncentrerade till storstäderna.
– Vi ser två trender som går åt varsitt håll. Dels ökar fönsterputs som ruttjänst och som extratjänst för städbolag. Dels beror den minskande trenden på att de offentliga kunderna inte vill ha fönsterputs lika ofta och att fönstren inte blir lika skitiga nu när vi till exempel kör renare bilar, säger Marcus Lindström, branschansvarig för Almega tjänsteförbunden.