Fler anställda i städbranschen utvisas – på grund av arbetsgivarmiss

Fler anställda inom städbranschen har hittills i år nekats förlängt uppehållstillstånd och fått avslag på förlängt arbetstillstånd jämfört med förra året. Det visar nya siffror från Migrationsverket som Fastighetsfolket begärt ut.
– Det kan finnas många skäl till att man får avslag på sin ansökan. Men vi har sett att i flera fall har arbetstillstånden inte blivit förlängda därför att arbetsgivaren inte uppfyllt de lagstadgade villkor som gäller. Det kan bland annat handla om lönevillkoren, berättar Fredrik Söderberg Bruce, presskommunikatör vid Migrationsverket, för Fastighetsfolket.

Ett skäl till ökningen av avslag kan vara att Migrationsverket på senare tid har genomfört fler åtgärder, exempelvis efterkontroller, för att upptäcka avvikelse från lagstadgade villkor från arbetsgivarens sida. Något som i sin tur lett till färre beviljade ansökningar om arbetstillstånd, enligt Alexandra Elias, presskommunikatör, Migrationsverket.

Noman Sikder, 33, från Bangladesh, är städare på ett städföretag i Stockholm. Han fick sitt första arbetstillstånd i Sverige för sex år sedan, men när han efter två år ansökte om att få det förlängt, fick han nej från Migrationsverket. Skälet var att hans inkomst hade varit för låg under en viss period av de två år han arbetat som städare på företaget.

Det visade sig att Nomans arbetsledare betalat ut mindre lön än vad som först angavs i anställningskontraktet. Noman märkte att han fick väldigt lite i lön, men tyckte att det i det läget var svårt att säga ifrån.
– Det var svårt att sätta press på arbetsledaren, han kunde ju bara säga att jag kunde söka mig någon annanstans om jag klagade, säger Noman Sikder till Fastighetsfolket. Han utvisades, åkte tillbaka till Bangladesh, och ansökte på nytt om att få komma och bo och arbeta i Sverige. I mars i år kom han hit på nytt, nu med fru och en nyfödd dotter.

Han arbetar på samma städföretag, där arbetsledaren som gav Noman för lite i lön nu har fått sparken. Noman lever numera upp till Migrationsverkets försörjningskrav på minst 13 000 i månaden, men är ändå orolig. Om två år måste han ansöka om förlängt arbetstillstånd i Sverige, och det kan alltid vara något arbetsgivaren missat och som leder till ny utvisning, konstaterar han.
– Det konstiga är att jag ju inte begått något fel. Att arbetstagaren bestraffas för fel som arbetsgivaren begått, säger han.

Flera personer inom städbranschen har varit tvungna att återvända till sina hemländer, på grund av att de inte levt upp till Migrationsverkets krav på en månadsinkomst på minst 13 000 kronor. Det berättar Zia Lodin, organisationsombudsman på Fastighets, som själv har fått kännedom om flera exempel.

Inom städbranschen är det vanligt att arbetsgivaren skriver in en månadslön i anställningskontraktet, men sedan inte betalar ut den, utan en mycket mindre lön, uppger han.
Även om den anställde märker detta, kanske den personen inte vågar säga till, säger Zia Lodin, som anser att det i första hand krävs en lagändring, som innebär att det inte är den anställde som straffas för misstag som arbetsgivaren begått.
Sedan krävs också bättre kontroll av att arbetsgivaren verkligen följer det avtal som ingicks från början, menar Zia Lodin.

Att anställda inom städbranschen får utvisningsbeslut till följd av arbetsgivarens medvetna fel är allt för vanligt, enligt Therese Guovelin, förste vice ordförande, LO. Utländska anställda i låglönebranscher är i en särskilt underordnad ställning, påpekar Therese Guovelin, och menar att mörkertalet förmodligen är långt mycket högre än vad Migrationsverkets siffror visar. Men redan det antal som Fastighetsfolket presenterar är alldeles för högt, tycker hon.
– Det är hela vår grundidé, att varje person som blir utvisad på grund av en skrupulös arbetsgivare – är helt oacceptabelt, säger Therese Guovelin.

Det måste till ett ändrat regelverk för att komma åt problemen, menar Guovelin, och hoppas att den utredning om lagändring som nu pågår – och det förslag som ska komplettera denna i vår – kommer åt dessa problem.
I samband med ansökan från en utrikes född om arbetstillstånd ska facket ha yttrat sig om anställningsvillkoren.

I händerna på arbetsgivaren

På jobbet

Borde facken göra mer för att stötta dessa anställda?
– Ett av de skäl som gör att facket har svårt att nå dessa utsatta personer är att dessa – så länge de är extremt underordnade sin arbetsgivare– inte själva kontaktar facken, säger Therese Guovelin.
I stället är det Migrationsverket, som ger arbetstillstånd, som borde se till att arbetsgivarna följer arbetsavtal, anser hon.

Men Alexandra Elias, presskommunikatör på Migrationsverket, håller inte med. Dels är anställningserbjudanden som skickas med ansökan om arbetstillstånd inte bindande. Dels är Migrationsverket inte en tillsynsmyndighet. Det är bland annat facken som har i uppdrag att se till att arbetsgivaren betalar och att hjälpa arbetstagaren att kräva den lön den har rätt till, säger Alexandra Elias.
– Om den drabbade inte är facklig medlem blir problemet en rättslig fråga som arbetstagaren själv måste ta tag i. Då är vi fel instans, och det är upp till arbetstagaren att anlita en arbetsrättsjurist som kan processa gentemot arbetsgivaren, säger hon.

Men hur ser du på att ni faktiskt straffar arbetstagaren för misstag eller medvetet missbruk från arbetsgivarens sida?
– Det är klart att det är tråkigt, men dessa utmaningar kräver samarbete från flera instanser. Vi utgår endast från rätten att vara och arbeta i Sverige. Andra instanser ska beakta arbetsförhållanden, säger Alexandra Elias.

Även Ari Kuovonen, näringspolitisk expert vid Almega Serviceföretagen, beklagar problemet men uppger att man på Almega inte kan göra mycket åt det.
– Vi är starkt emot detta, ofta handlar det om fusk från arbetsgivarnas sida för att kunna pressa priser och vinna kontrakt i offentliga upphandlingar. Omkring tio procent av de städföretag som vinner i offentliga upphandlingar har inte kollektivavtal via oss, berättar han.

För att komma åt problemet med ett regelverk där arbetstagaren straffas för misstag som arbetsgivaren har begått har regeringen tillsatt en ny utredning som ska lämna förslag i december i år. Till våren ska en ny, mer heltäckande proposition lämnas, enligt vad migrationsminister Heléne Fritzon (S) tidigare har uppgett.

Men kommer lagändringen även att ge stöd åt anställda som utvisningshotas till följd av medvetet missbruk från arbetsgivaren – i form av exempelvis lägre lön än vad som angetts i anställningserbjudandet?
Migrationsminister Heléne Fritzon svarar i ett mejl till Fastighetsfolket: ”Det är viktigt att goda anställningsvillkor gäller för alla som arbetar i Sverige. Brister i villkoren riskerar att bidra till utnyttjande av enskilda arbetstagare och en urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen[….]Regeringen anser att det förslag som lämnades i betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden inte går tillräckligt långt och har därför gett en utredare i uppdrag att se över andra situationer där det bör vara möjligt att underlåta återkallelse av arbetstillstånd. Utredningen ska vara klar senast den 31 december i år”.