Nu skärps kontrollen av radon på Sveriges arbetsplatser

Den radioaktiva gasen radon anses vara ett hälsoproblem i EU. Därför kräver ett EU-direktiv nu nationella handlingsplaner av medlemsländerna, med skärpt kontroll på radonhalt på arbetsplatserna.

EU-direktivet, som träder i kraft i Sverige i februari 2018, ställer krav på arbetsgivare att rapportera till Strålsäkerhetsmyndigheten om radonhalten på arbetsplatsen överstiger gällande riktvärde.
– På detta sätt hoppas myndigheten för första gången få koll på hur hög radonhalterna är ute på landets arbetsplatser, säger Pernilla Sopher, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten, till Fastighetsfolket.

I Sverige ligger riktvärdet för radonhalten när det gäller både bostäder och arbetsplatser på maximalt 200 becquerel per kubikmeter luft.

Men arbetsplatser i bergrum eller andra utrymmen under jord kan ha långt högre radonhalter än så, särskilt gruvor i berg med högre uranhalt än normalt.

I gruvor eller tunnlar, där bergarbete pågår, kommer radon hela tiden fram ur bergväggen som man borrar eller spränger i. I gruvor gäller också ett särskilt gränsvärde för arbetstagare, ett värde som även tar hänsyn till arbetstiden, uppger Pernilla Sopher.

Hög radonhalt under många år kan innebära en ökad risk för lungcancer, främst i kombination med rökning. Men hög radonhalt utgör även en risk för ickerökare, enligt Pernilla Sopher.

Evy Blombacke och Susana Domingo städar under jord i LKAB:s järnmalmsgruva i Malmberget, i närheten av Gällivare. Dagligen städar de i personalrum, matsal, fikarum och toaletter som ligger på avsatser på 500 till 1000 meters djup nere i berget.

Evy Blombacke har städat i gruvan sedan januari i år, och konstaterar att luften är annorlunda jämfört med ovan jord.
– Det är stor skillnad, och sämre syre än däruppe. I början var det jobbigt, och jag kände mig tung i huvudet efter arbetsdagens slut. Men man vänjer sig, säger Evy Blombacke till Fastighetsfolket.

Hon trivs på sin arbetsplats, med kunderna och med de tre andra kollegerna som sköter städningen i gruvan. Men under vinterhalvåret kan det vara mörkt också ovan jord när hon väl slutar vid halv tre på eftermiddagen. Därför försöker hon få i sig så mycket luft och ljus som möjligt på fritiden.

Hur hög radonhalten är på just på hennes arbetsplats vet Evy inte. Men i fickan bär hon och Susana Domingo med sig en radonmätare i form av en svart dosa, som arbetsgivaren byter ut efter ett par, tre månader. Evy får aldrig reda på resultaten, som alltså inte syns direkt på dosan, och hon har inte tänkt särskilt på radonhalten på arbetsplatsen.
– Men jag vet att de har koll på den, säger hon.

Och enligt Jonas Eriksson, mättekniker vid LKAB Malmberget, mäts radonhalten noga vid gruvan.

Där finns fasta mätpunkter med mätpuckar utplacerade, som byts ut regelbundet, och en del av de anställda bär också mätdosor på sig.
– Varje år gör vi en viss bedömning av hur mycket radon en speciell arbetsgrupp utsätts för, berättar Jonas Eriksson för Fastighetsfolket.

Överstiger årsvärdet 2,1 megabecquereltimmar per kubikmeter för en individ, rapporteras det till Arbetsmiljöverket. (Detta gränsvärde för arbete under jord motsvarar enligt Strålsäkerhetsmyndigheten en radonexponering på omkring 1300 becquerel per kubikmeter luft). På arbetsplatsen ser man då också till att växla arbetsmoment för den personen, så att hen inte vistas i den radonhaltiga miljön,  uppger Jonas Eriksson. Radonhalten på en och samma plats kan variera och kan på en del ställen vara högre under vissa tider på året.

Hittills har LKAB skött radonkollen via egenkontroll. Men i samband med att EU-direktivet träder i kraft i vår, blir de alltså skyldiga att rapportera sina radonvärden till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vid landets gruvor har man dock bra koll på den radonhalt som de anställda exponeras för, bekräftar Janez Marinko, sakkunnig byråchef, Arbetsmiljöverket, och betonar att det därför inte finns skäl till oro för de anställda som jobbar i gruvmiljön. Däremot är det mer risk för ”herrelösa” arbetstagare som jobbar här och där, exempelvis i olika projekt i tunnlar, och som man inte har lika bra koll på, menar han.
– Men EU- direktivet kräver även bättre koll på den radonhalt som dessa ”herrelösa” arbetstagare utsätts för, säger Janez Marinko.

Strålsäkerhetsmyndigheten har ännu inte tagit fram något program för hur tillsynen av arbetsplatserna ska se ut, eller vilka konsekvenserna ska bli för arbetsplatser som har för höga radonhalter. Om radonhalten ligger högt på en arbetsplats kan det vara relevant för de anställda att ha mätare på sig, så att man vet hur stor dos hen exponeras för under ett år,  uppger Pernilla Sopher.

Hur skadligt är det för en anställd att jobba på en arbetsplats med hög radonhalt?
– Det beror på hur hög exponeringen är, och om personen jobbar på den utsatta platsen hela dagen. Visar det sig att de anställda får i sig för höga halter radon under ett år, ska arbetsgivaren se till att de får växla arbetsuppgifter och kanske arbeta i en annan miljö ett tag, säger Pernilla Sopher.