Nya krav sätter fart på sanering av radioaktiva gasen radon

Nu skärps kontrollen av radon på Sveriges arbetsplatser

Arbetsmiljö

I början av december i år ska Strålsäkerhetsmyndigheten – efter krav från EU – presentera en nationell handlingsplan för att få ner halten av den radioaktiva gasen radon i fastigheter, i bostäder och på arbetsplatser.
Något som kan ha fått många fastighetsägare med höga radonhalter på sitt samvete att nu börja ta itu med saneringen. Mängden förfrågningar om radonsanering har nämligen ökat markant på olika håll i landet, enligt flera radonsaneringsbolag som Fastighetsfolket har talat med.

Saneringsföretaget Ocab i Stockholm utför ett hundratal radonsaneringar per år. Mest gäller det sanering av markradon, uppger produktionschef Magnus Andersson.

Radonsanerare Anders Gustavsson slutför just nu ett två dagars arbete med att installera en markradonsug i en källarvåning i en villa i Tyresö.
Vid en radonbesiktning har Ocab först lokaliserat radonläckorna i huset, sedan borrat sugpunkter så att man kommer åt varje sektion i husets bottenplatta.

I källarlokalen har Anders Gustavsson har också installerat en sugfläkt som kan skapa ett undertryck och suga ut radon. Efteråt gäller det att pilla ihop rören så att det ser snyggt ut, sedan sätts radonfläkten på och är i gång under husets hela livstid. Husets grundkonstruktion avgör var man sätter upp sugpunkterna-just i denna villa täcker de fyra punkterna hela husets bottenkonstruktion, vilket inte alltid är möjligt, konstaterar Anders Gustavsson.
Han har med sig munskydd, men det är främst för att skydda sig mot stendamm under borrningen.

– Radonet i sig är inte farligt att få i sig under den tid jag  jobbar, säger Anders Gustavsson, som är utbildad fastighetstekniker och har jobbat som radonsanerare i nio år.

Han tycker om flexibiliteteten i arbetet, och att träffa människor. Ofta hör han uppskattande kommentarer efter utfört arbete. Men jobbet som radonsanerare kan också vara tungt, medger han, och kan innebära borrning hela dagar.

Och någon brist på jobb har Anders Gustavsson inte. Denna säsong märks en ökad förfrågan av mätinstrument för att kolla radonhalt, enligt produktionschef Magnus Andersson. Och medan större andelen radonsaneringar tidigare år utfördes i privatbostäder, som villor, utförs över hälften av de saneringar som företaget nu gör i flerbostadshus, berättar Magnus Andersson.

Även andra saneringsföretag, som Radea och Corvara, har märkt av ett nyvaket intresse för radonsanering i flerfamiljshus, som hyresrätter och bostadsrätter. För Corvaras del handlar det om ett 50-tal förfrågningar om radonsanering de senaste tre månaderna, medan det tidigare rörde sig om en handfull. Det rör sig exempelvis om markradon i Tranås, ”ett riktigt radonnäste”.

Corvara har inte jobbat så aktivt med radonsanering tidigare, konstaterar Pär Månsson, platschef vid Corvara i Jönköping.
– Men de senaste månaderna har vi fått så många förfrågningar om radonsanering att vi har anställt en kille som jobbar på heltid med detta, säger han, och tror att orsaken är att kommunerna nu har börjat hota med böter om fastighetsägarna snart inte gör något åt den högra radonhalt som finns i många fastigheter.
– Kommunerna har börjat skramla med vitesvapnet, konstaterar Pär Månsson.

Många fastighetsägare som nu ska radonsanera kanske har gjort en långtidsmätning av radonhalten tidigare, fått resultat med för höga radonvärden, men sedan lagt resultatet längst ner i skrivbordslådan, resonerar Pär Månsson.

Antalet radonsaneringar för flerbostadshusen beror också på hur aktiva kommunernas miljöförvaltningar är i att informera och förelägga när det gäller radon, enligt Lars Sjöberg, vd saneringsföretaget Radea.
– Det vanligaste är att ingenting sker om det inte måste, säger han, och framhåller att de ökade förfrågningarna om radonsanering också kan hänga ihop med att nyproducerade hus i Sverige måste radonmätas – och just nu byggs det mycket.

Även vid saneringsföretaget LR Konsult och Installation, verksamma i Östergötland, Sörmland och norra Småland, vittnar man om ett ökat antal förfrågningar om radonsanering. Hos bolaget har antalet förfrågningar om radonsanering i flerfamiljshus fördubblats det senaste året, jämfört med föregående år, berättar Roger Pihl, radontekniker och vd för företaget. Medan det tidigare rörde sig om ett 50-tal saneringar per år, handlar det nu om ett hundratal.
– Däremot har privatmarknaden för radonsanering minskat kraftigt, säger han, och syftar på saneringen av villor.

Förklaringen är tydlig: För tre år sedan drog regeringen in bidraget för radonsanering i villa, ett bidrag som regeringen nu har planer på att återinföra i budgeten för 2018.
– Villaägarna avvaktar med radonsanering till dess, konstaterar Roger Pihl.

Men det är inte alltid som radonsaneringen biter på den höga radonhalten, medger Roger Pihl. Det händer att saneringen måste kompletteras för att nå önskvärda halter radongas. Särskilt knepigt kan det vara att sänka radonhalten när källan är en kombination av markradon och radon i byggnadsmaterial som blåbetong.

Utgår man exempelvis från att radonkällan är byggnaden, som blåbetong – och sätter in ventilationsaggregat för att sänka halten – kan det skapa ett undertryck i lägenheten som suger in ännu mer luft från marken. Är radonkällan även marken, kan radonvärdet i lägenheten då rentav bli ännu högre.  I dessa fall bör man i stället sätta in en markradonsug redan från början, som suger luft under betongen, förklarar i sin tur Pär Månsson, platschef vid Corvara, som nu har två utbildade sanerare. En sedan tidigare, och nu en nyanställd som ska sköta radonsanering på heltid.
– Men finns inte så många utbildade, så det kommer att bli tufft, säger Pär Månsson.

Och tiden börjar bli knapp. Nästa år träder EU-direktivet i kraft som skärper kravet på medlemsländerna att mäta och sänka för höga radonhalter i fastigheter och på arbetsplatser. Redan i december i år ska Strålsäkerhetsmyndigheten presentera en nationell handlingsplan för att åtgärda höga radonhalter i landet. Omkring 400 000 fastigheter i Sverige har radonhalter inomhus som ligger över det godkända riktvärdet, enligt den rapport som Folkhälsomyndigheten presenterade tidigare i år.

Fastighetsägare och kommuner är redan i dag skyldiga att mäta och rapportera radonhalt i sina lägenheter, enligt Henry Stegmayr, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
– Men folk vet inte om vad de har rätt att kräva, säger han.

Därför samverkar myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten för att i samband med att handlingsplanen presenteras i december gå ut med vad människor kan kräva av sin kommun.
Radon innebär nämligen hälsorisker, särskilt för rökare. Varje år dör omkring 500 personer i lungcancer till följd av radon i hemmet. Av dem är runt 50 personer icke-rökare.

Hur orolig bör man som exempelvis icke-rökande boende i en lägenhet som visar sig har en radonhalt över riktvärdet, 200 Bq?
– Om det inte ligger mycket över 200 Bq behöver man inte vara orolig, för det är ett så tydligt samband mellan rökning och radon. Men om ligger högt över, som till exempel 600 Bq, bör man tänka till, säger Henry Stegmayr.