Svårare att locka unga till städbranschen

Olivia, 25 år och städare, jobbade först på hunddagis, men vantrivdes. När hon var 20 år kom hon i kontakt med en kvinna, som driver en städfirma i Norrtälje och som även är en vän till Olivias familj. Kvinnan beklagade sig över hur svårt det var att rekrytera unga.
– Hon bad mig att komma och jobba hos dem, och jag sa ok. Jag tänkte då att det var ett slags övergångsjobb, och morsan garvade när jag berättade vad jag skulle jobba med. Men jag trivdes jättebra, och nu är jag delägare, säger Olivia stolt till Fastighetsfolket.

Men hos en del unga möter hon ofta en annan attityd, berättar hon.
– De kanske finns en tendens hos de så kallade millenniemänniskorna, att tro att de ska bli rika på en dag. De kanske har uppfostrats på det sättet. Jag är uppvuxen med arbetarklassföräldrar, till att se till att få bra betyg och bra jobb, säger Olivia, som inte vill uppge sitt efternamn.

Vid den städfirma där Olivia arbetar undviker man att anställa på visstid, och satsar i stället på provanställning följd av fasta heltidsanställningar, samt kollektivavtal.

Ändå har företaget ständiga problem med att rekrytera personal, något som resulterar i att firman förlorar potentiella uppdrag. Särskilt bland unga märks en ovilja inför att ta städjobb, menar Olivia.

Flera företagare inom städbranschen som Fastighetsfolket har talat med ger en liknande bild.

För Ingrid Pousette-Lindberg, som driver en städfirma som städar trapphus åt bostadsföreningar i Storstockholm, resulterade svårigheten i att rekrytera personal rentav till att hon slutade att anställa och avregistrerade sig som arbetsgivare. Också Ingrid Pousette-Lindberg, som själv arbetat inom städbranschen i 28 år, använde sig av kollektivavtal och erbjöd fasta heltidsanställningar.
– Men de senaste fem-åtta åren har jag märkt en förändrad attityd till städyrket. Många unga ser städyrket som ett lågstatusjobb som de inte vill göra, säger hon.

Efter att ha annonserat om en tjänst kunde hon ”drunkna” i ansökningar. Sedan kunde de få sökande som väl kom på intervjun tacka nej till jobberbjudandet.
– De unga arbetssökande kunde ha argument som att de i stället skulle snickra i sommar, säger Ingrid Pousette-Lindberg.

Samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerade heller inget vidare, enligt Ingrid Pousette- Lindberg.

Hennes städfirma kunde i samarbete med Arbetsförmedlingen planera en halv rekryteringsdag vid i Huddinge bara för att upptäcka att inte en enda intresserad dök upp, berättar hon.
– Det råder en gammal föreställning om yrket som förknippat med dåliga villkor, men den stämmer inte längre. Det finns företag i branschen som erbjuder schysta villkor, och lönerna för städare ligger inte på samma låga nivå som tidigare, säger Ingrid Pousette-Lindberg.

Men här får hon mothugg av Jenny Parmstrand, regionalt skyddsombud för Fastighets i Västsverige.
– Det är mycket visstid, timanställningar och jättemycket stress i städbranschen, säger hon, och tycker att man bör börja med att förbättra arbetsvillkoren i branschen om man vill förändra ungas attityd till städyrket.
– Många tror att om de klagar, förlorar de sina jobb, så de lider i det tysta. De som jobbar inom städ måste börja ställa krav och stötta varandra, säger Jenny Parmstrand, och konstaterar att facket jobbar för att fler ska bli medlemmar och bli medvetna om både sina rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen.

Själv får även Jenny Parmstrand signaler från både små och mellanstora företag om att de behöver rekrytera bra personal, uppger hon.
– Men en del av de företagen skulle jag inte rekommendera folk att jobba på, med tanke på deras villkor.

Att dagens unga skulle vara en del av en curlad generation, ovilliga till städjobb, är en myt, tror Jenny Parmstrand.
– De som jag pratar med och som jobbar inom städbranschen är inte alls bortskämda, utan trivs och är stolta över det, betonar hon.

Ari Kouvonen, näringspolitisk talesperson vid arbetsgivarorganisationen Almega, tror att det är lika svårt att rekrytera unga även vid större städföretag. Jimmy Enkvist, regionchef vid städföretaget ISS, Stockholm, bekräftar denna bild.

Utifrån samtal med kolleger och driftschefer vid ISS runtom i landet, har han uppgift om att det har blivit svårare att rekrytera rätt kompetens, och särskilt då ung personal, i dag än för några år sedan.
– Det är inte lika många ansökningar per tjänst i dag som för några år sedan, och antalet unga har minskat särskilt bland de sökande, berättar Jimmy Enkvist för Fastighetsfolket.

Till viss del beror det på högkonjunkturen, att det finns fler jobb att välja på, tror han, och ser det som ett bekymmer att så få unga söker sig till yrket.
– Det vore bra för oss att även få in yngre i branschen, särskilt när vi har många äldre som snart kommer att gå i pension. Vi behöver en spridning av alla åldrar, det vill också våra kunder ha, säger Jimmy Enkvist.

Skulle inte fler unga lockas till yrket om villkoren i det förbättrades?
– Jag vet inte. Men genom att skapa fler utvecklingsmöjligheter inom yrkesrollen, tror jag att fler unga skulle lockas till yrket. Och städyrket har förbättrats. I dag kan mer ingå i yrkesrollen, som att fylla på kontorsmaterial och ta hand om annan service, säger Jimmy Enkvist.

Eva Kristensson, kommunikationsdirektör vid Sodexo, uppger i sin tur att många unga väljer andra yrken, eftersom det finns relativt gott om jobb på arbetsmarknaden just nu.

”I många offentliga kundavtal kräver man en viss nivå på kunskaper i svenska. Därmed blir det också svårt att exempelvis ta in unga nyanlända”, skriver Eva Kristensson i ett mejl till Fastighetsfolket.

Även Roger Tengvall, sektionschef, Arbetsförmedlingen, ser rekordlåg arbetslöshet bland unga samt det stora utbudet av andra jobb på arbetsmarknaden just nu som avgörande skäl till att få unga söker sig till städbranschen.
– Men om företagen upplever det så, tycker jag att de ska kontakta oss på Arbetsförmedlingen, så kan vi erbjuda en rekryteringsutbildning som kan matcha företagets lediga platser. Då samlar vi ett urval arbetssökande som själva är intresserade av de jobben, och utgår specifikt från företagets behov, säger han, och framhåller att det rör sig om mer riktade insatser än den form av rekryteringsdag som Ingrid Pousette-Lindberg berättar om.

Att få unga lockas till städyrket handlar kanske om att många unga i dag tydligt vill känna att de utvecklas på jobbet, resonerar Cristina Lázaro Morales, omvärldsanalytiker på konsult- och analysföretaget Kairos Future.

Den så kallade millenniegenerationen (de som är födda från 1985 till år 2000), värdesätter mjuka värden kopplade till jobbet högst, menar hon.

Det viktigaste i arbetslivet för denna generation, enligt företagets undersökningar, är en bra chef, trevliga kolleger, att kunna känna stolthet över jobbet, att ha ett meningsfullt, intressant jobb och en hälsosam arbetsmiljö.

Först därefter kommer jobbets materiella belöningar, som hög lön och goda karriärmöjligheter, Att ha jobb som ger hög status kommer långt ner på prioriteringslistan, enligt Cristina Lázaro Morales.
– Och trygghet eftersträvas bland dagens unga. Det är en spegling av omvärlden, där kanske inte arbetsmarknaden – där det råder låg arbetslöshet just nu – men så mycket annat är skakigt och oförutsägbart. Man vill ha ett tryggt jobb, som man vet kommer att finnas kvar, och en lön man kan betala hyra med, säger hon.

Hos millenniegenerationen har arbetet som meningsskapande tappat i betydelse, till förmån för värden som familj och fritid.
– Man föredrar att ha ett tryggt jobb, som man kan släppa när man går hem, säger Cristina Lázaro Morales.

Dagens unga börjar också se nackdelarna med gränslösheten i arbetslivet och att alltid vara nåbar för arbetsgivaren. I stället vill man ha tydliga gränser mellan arbete och fritid, framhåller hon.

Enkät: 

Hur ser du på städyrket?Skulle du själv kunna/vilja jobba som städare?

1.Frida Ageborg, 25, studerar digital design, Stockholm.
– Jag jobbade själv ett år som städare vid ett hotell efter gymnasiet. Jag fick börja utan någon som helst introduktion. Många kanske har en bild av städyrket som att det är slitigt och mest handlar om att städa avlopp. Men jag trivdes bra med det. Dessutom innebär det att man lär sig städa mer hemma.

2.Robert Leal, 18 år, studerande på Wisbygymnasiet, Gotland.
– Det är väl inte så att man tänker, vad kul, om det yrket, och jag är inte så förtjust i att städa. Bilden av yrket är kanske att det handlar om att städa toaletter. Men om jag behövde ett jobb, så varför inte? Fast jag drömmer om att tjäna mycket pengar och kanske bli mäklare.

3. Josefin Ricknell, 26 år, studerar på Företagsekonomiska institutet, Stockholm.
– Jag har en positiv syn på städyrket. Jag har en kompis som jobbar med det, och som tycker att det är roligt. Hur man trivs med yrket beror nog mycket på var man städar. Min kompis städar på byggarbetsplatser, och tycker att det är okej.

4. Jonathan Bradshaw, 25, jobbar i klädbutik, Stockholm.
– Jag ingen negativ attityd till städyrket, men tänker mer att andra, som exempelvis nyanlända, kanske bäst behöver dessa yrken. Sen tror jag att jag och andra unga tillhör en ganska egoistisk generation, speciellt de tidiga 90-talisterna. Vi tillhör den sista generationen före millennieskiftet, och vill känna oss lite speciella.