Åtta av tio ser Sverige som ett klassamhälle

 ”Tycker du att Sverige i dag är ett klassamhälle”? Det är en av frågorna som tankesmedjan Katalys låtit Novus ställa till ett drygt tusental personer. Åtta av tio väljare svarar att de tycker att Sverige är ett klassamhälle. Bland arbetare var det 86 procent som svarade så, bland tjänstemän 82 procent.
– Att så många svarar att Sverige är ett klassamhälle utan att det finns en debatt om klass är ganska förvånande, sa Daniel Suhonen, som är chef för Katalys, när klassutredningen presenterades i ABF-huset i Stockholm.

Rapporten visar att det finns tydliga skillnader i väljarkåren i synen på klass. Bland dem som sympatiserar med de rödgröna partierna är det fler som tycker att Sverige är ett klassamhälle, 93 procent, än bland allianssympatisörerna där drygt 76 procent tycker så. 74 procent av SD:s sympatisörer tycker detsamma.

Enligt Katalys är en av förklaringarna till att Socialdemokraterna tappat i väljarstöd att klassfrågan inte funnits på den politiska agendan. S har enligt rapporten med sitt fokus på de så kallade mittenväljarna lämnat fältet öppet för Sverigedemokraterna att locka över arbetarväljare. Att tala i klasstermer vore ett sätt att locka dem tillbaka.
– Att inte prata klass är att inte mobilisera väljare, sa Daniel Suhonen och efterlyste en politisk diskussion i valrörelsen utifrån arbetare och arbetets villkor.

– Nationalisterna vill rasifiera debatten. Vår strävan med det här projektet är att klassifiera debatten, både inför valrörelsen men också långt efter, sa Göran Therborn, professor emeritus i sociologi vid Cambridge och den som leder utredningen.

Utredningen Klass i Sverige samlar ett trettiotal forskare från hela landet. Katalys undersöker det nya klassamhället som vuxit fram från 1980, då jämlikheten var som störst i Sverige, och vad som sen hänt i och med privatiseringarna av verksamheter i offentlig sektor och den ökande arbetslösheten som kom efter finanskrisen på 1990-talet. Analysen är att klassamhället blivit mer kluvet, brutalt och korrupt – och att skillnaden ökat. Ett exempel är hur länge vi lever.

– Klass spelar roll för livslängden, det visar statistiken. Och klasskillnaderna ökar hela tiden, åtminstone de senaste tjugo åren. Det är ett stort problem, sa Göran Therborn.

Utvecklingen kommer att belysas ur en rad olika perspektiv som exempelvis medias roll, hur RUT-reformerna påverkat kvinnors ställning utifrån ett klassperspektiv, hur rasifiering och geografi spelar in och vad behovsanställningar haft för effekt på arbetsmarknaden. Resultatet i form av ett tjugotal rapporter kommer att presenteras under våren och i början av hösten. En rad föreläsningar kommer att hållas i ABF-huset i Stockholm, men också i Malmö, Göteborg och Umeå.

– Det här är inte bara en valhajp. Vi vill bygga upp en kunskap och ett medvetande för att få i gång ett långsiktigt samtal om klass och vilka politiska möjligheter som finns, sa Daniel Suhonen.

Samtidigt som många ser ett klassamhälle sjunker klassidentiteten, enligt Katalys rapport. 31 procent av befolkningen ser sig som arbetarklass, men när siffrorna jämförs med SCB:s statistik utifrån vad befolkningen har för yrke finns en skillnad. Fler är arbetare enligt SCB än som själva anser sig vara det. SCB-siffran är att 43 procent är arbetare. 47 procent ser sig i Novus-undersökningen som tjänstemän, vilket är fler än i SCB som anger 45 procent. 6 procent ser sig som företagare (SCB säger 7 procent).
16 procent vet enligt Novus-undersökningen inte hur de ska placera sig utifrån klass.