Svenska modellen bygger på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. 90 procent av alla anställda i Sverige jobbar på företag med kollektivavtal och så har det sett under en längre tid. Men anslutningsgraden till de fackliga organisationerna har minskat från 85 procent år 1993 till 69 procent år 2016. I tider då anslutningsgraden gått ned är det viktigt, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet, att ta reda på vilken inställning arbetsgivare har till kollektivavtalen.

– På lång sikt blir arbetsgivarnas inställning till kollektivavtalen allt viktigare om anslutningsgraden fortsätter att minska. Det är viktigt att de flesta anser kollektivavtalen vara attraktiva. Men det kan ändras om fackens ställning blir svagare, sa rådets ordförande Lars Calmfors på presskonferensen om rapporten Hur fungerar kollektivavtalen?.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet har som sin uppgift att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknaden.
Rådet har gjort en enkätundersökning bland företag. En av frågorna handlar om att när en arbetsgivare inte vill teckna kollektivavtal har facket en möjlighet att ta till konfliktåtgärder. Frågan som företagen svarat på är om företagen med kollektivavtal skulle vilja ha kollektivavtal även om fackets möjlighet till konfliktgärder försvagas. 61 procent svarade ja på frågan och 15 procent svarade nej. Mest villiga är företagen i hotell- och restaurangbranschen (77,7 procent). Företagen i kategorin uthyrning och fastighetsservice kommer i mittenskiktet, på plats fem av tolv med 68,2 procent. Av de övriga företagen i uthyrning och fastighetsservice svarar 19,7 procent nej och 12,2 procent att de inte vet. Denna bransch innehåller många olika typer av verksamheter, bland annat fastighetsskötsel och städning.

De främsta fördelarna med kollektivavtalen är enligt företagen att de ger ett bra anseende och att de förbättrar relationen till de anställda. Att kollektivavtalet erbjuder ett färdigt paket med löner och övriga villkor nämns också men det anser företagen inte vara lika viktigt som de två andra.

Svaren visar också att en majoritet av företagen totalt sett inte tycker att kollektivavtalen innebär för höga minimilöner, att de är för krångliga eller för dyra för företagen.
– Företagen lyfter fram kollektivavtalets minimilöner som ett mindre problem än vad vi hade trott, sa Lars Calmfors på presskonferensen.

Det råder stora skillnader mellan branscherna. Byggbranschen har den mest negativa synen på kollektivavtalen och hotell- och restaurangbranschen den mest positiva. Uthyrning och fastighetsservice ligger i mittenskiktet. Det som sticker ut är att företagen i denna bransch i hög grad jämfört med andra branscher håller med om de positiva påståendena om att avtalet förbättrar relationen med de anställda och förbättrar företagets anseende.

 

 

Detta är Arbetsmarknadsekonomiska rådet

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är ett expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Arbetsmarknadsekonomiska rådet instiftades av Svenskt Näringsliv 1 april 2015.

Det består av fyra nationalekonomer. Rådets nuvarande ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professor Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

Hela rapporten Hur fungerar kollektivavtalen? finns www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se.