Fastighets tvingades varsla vid fyra tillfällen förra året. Det gör förbundet unikt i den senaste avtalsrörelsen. Bara 15 varsel lades i hela avtalsrörelsen och de flesta drabbade Almega, som är en av Fastighets viktigaste motparter.

Inte bara Fastighets varsel utan också en majoritet av varslen i avtalsrörelsen handlade om att driva igenom LO:s låglönesatsning. De som tjänade mindre än 24 000 kronor skulle omfattas.

Efter att industrins parter hade slutit avtal med låglönesatsning ifrågasattes inte den av arbetsgivarna på övriga avtalsområden. I stället handlade tvisterna om hur den skulle betalas.

− Den vanligaste tvisten var synen på låglönesatsningen. Det handlade om hur kostnaderna skulle räknas av mot annat, säger Per Ewaldsson.

Trots att låglönesatsningen kostat olika mycket på olika avtalsområden har alla avtal hamnat inom märket på 6,5 procent under tre år, konstaterar Medlingsinstitutet i sin årsrapport.

Huruvida de 6,5 procenten speglar det verkliga värdet i avtalen är däremot svårare att bedöma.

− Parterna har varit överens i sina skrivningar om att kostnaderna har stannat på 6,5 procent. Det är inte alltid tydligt i avtalen hur man har kommit fram till det, men vi har inte gjort några efterhandsberäkningar, säger Per Ewaldsson.

Hans kollega Christian Kjellström fyller i:

− Det är svårt att sätta ett värde på till exempel en individgaranti. Där accepterar vi vad parterna säger.

Ett exempel på hur svårt det är att bedöma avtalens kostnader är Fastighets avtal för 25 000 städare med Almega. Förbundet varslade om strejk innan parterna kunde bli överens. På området tjänar 70 procent av städarna under 24 000 kronor, men Almega förklarade genast att uppgörelsen höll sig inom 6,5 procent på tre år. Fastighets värderar däremot avtalet till 6,85 procent.

− Det finns en tydlig koppling till lönestrukturen på de områden där parterna hamnat i tvister. Det har framför att skett på avtalsområden där lönerna ligger lågt, som inom städbranschen, fastighetsskötsel men också i Hotell- och restaurangs förhandlingar med arbetsgivarna i Visita, säger Per Ewaldsson.

Nu väntar sig Medlingsinstitutet två lugna år innan nästa stora avtalsrörelse drar igång på våren 2020. Men några stora avtal ska ändå förhandlas de närmaste åren. Det gäller lärare och sjuksköterskor.

Löneökningarna kommer att hamna på 2,5 till 2,6 procent 2017, konstaterar Medlingsinstitutet, men de blir lägre inom privat sektor där Fastighets medlemmar finns. Där beräknas löneökningarna stanna på 2,2 procent 2017.

− Inom kommunerna blir löneökningarna däremot 3,5 procent. Orsaken är satsningen på lärarlönerna och undersköterskorna. Dessutom finns en kraftig efterfrågan på arbetskraft i kommunerna, säger Valter Hultén på Medlingsinstitutet.

Han framhåller att de svenska löntagarnas reallöner ökat med 60 procent sedan 1995. Det är högre reallöneökningar än i till exempel jämförbara länder som Tyskland, Holland och Danmark, men mindre än i Norge.

Svenskt Näringsliv ger däremot en helt annan bild av konfliktläget på svensk arbetsmarknad än vad Medlingsinstitutet gör. Arbetsgivarna hävdar att 2017 var lika konfliktfyllt som 2016, men räknar antalet varsel i stället för utlösta konflikter.

− Jag har egentligen ingen kommentar till den bedömning som de gör, men vi kan konstatera att det var fler förlorade arbetsdagar 2016 än 2017 då det inte var några som härrörde till avtalsförhandlingarna, säger Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet.

Hon betonar att de få konfliktdagarna visar att den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar.

− Få arbetsmarknadskonflikter är ett av kriterierna för en väl fungerande lönebildning, säger hon.