Lönebidragsanställda ett stöd för Piteås föreningsliv
De reparerar slalombackens skidliftar och spolar isrinkar. De är vaktmästare på Föreningsservice i Piteå och betydelsefulla för föreningarnas verksamheter. De flesta har lönebidragsanställning på grund av nedsatt arbetsförmåga. "Det är bra för oss som inte kan jobba lika mycket som friska människor", säger axelskadade Jimmy Lundgren.
Det är måndagskväll och Lindbäcksstadion har öppnat. Mätaren visar en vindstyrka på 14 meter per sekund uppe på toppen. Temperaturen är strax under noll, men vinden känns mycket kallare.
Än så länge har ett fåtal personer trotsat vädret för att åka i familjebacken. Vaktmästare Sture Lindqvist är kvar i tävlingsbacken med pistmaskinen.
– Det fanns för lite snö för att käpparna, som ska sättas ut senare, ska stå stadigt. Nu fyller jag igen hålen i backen och fräsar till så att underlaget blir så jämnt som möjligt.
Kollegerna Janne Ericsson och Jens Nilsson har besiktigat en av skidliftarna. De har i ett protokoll noterat att bromsarna, linorna och hjulen i liftsystemet fungerar. Besiktning måste ske innan liftarna får tas i bruk.
Jens Nilsson står vid liften och ser till att åkarna placerar liftens bygel på rätt ställe och inte ramlar. Janne Ericsson besiktigar stadions andra lift och måste ta loss några trasiga byglar.
– Vi ska göra allt för säkerheten, säger han. När han är klar behöver han gå in i fikarummet för att värma sig en stund.
Vaktmästarna jobbar åt Föreningsservice som erbjuder kontors- och vaktmästeritjänster till föreningar och kommunen.
I en annan del av Piteå, och tidigare under måndagen, arbetar Jimmy Lundberg i Nolia ishall.
Han håller på att tömma ismaskinens behållare med den is som slipats bort från ytan inne i hallens hockeyrink. En hockeyträning har precis börjat på ena planhalvan och på den andra åker några föräldrar skridsko med sina barn.
– Jag ska bland annat tänka på att ju tunnare isen är, desto mindre energi går åt till att hålla isen nedkyld.
Vaktmästarnas uppgifter är också att byta ut trasiga plexiglas, plocka upp skräp runt läktaren och hålla omklädningsrummen och toaletterna rena.
Jimmy Lundberg är vaktmästare med arbetsledaransvar och har jobbat på Föreningsservice i sju år. Han har en lönebidragsanställning på grund av en axelskada.
– Jag har varierande arbetsuppgifter och bra arbetskamrater, så jag trivs bra. Lönebidragsanställningar är bra för oss som inte kan jobba lika mycket som friska människor, säger han.
Föreningsservice får bidrag från Arbetsförmedlingen för dem med funktionsnedsättning. Taket för den bidragsgrundande lönekostnaden har legat still i drygt tio år. Länge har bland annat fackliga och arbetsgivarorganisationer krävt en höjning för att lönebidragsanställda ska få bättre löne- och kompetensutveckling och för att minska arbetsgivares kostnader.
Höjningen kom i fjol efter ett beslut i riksdagen. Regeringens ambition är att fler med funktionsnedsättning kan få arbete och att arbetsgivare kan behålla sin personal.
Beslutet kom i grevens tid för Föreningsservice.
– Om det inte hade skett skulle vi varit tvungna att fundera på att säga upp folk med lönebidrag, säger Mona Lindqvist, verksamhetschef på Föreningsservice, och fortsätter:
– Det har blivit dyrare för varje år eftersom lönerna har gått upp men inte bidraget. Än så länge äts effekterna av det höjda taket upp av löneökningarna.
Lönebidragsanställda har rätt till avtalsenliga löner oavsett hur mycket bidrag arbetsgivaren får. Vaktmästarnas månadslön är minst 22 145 kronor, enligt kollektivavtalet för Arbetsgivaralliansen Ideella och Idéburna organisationer.
– Jag klarar mig med den lön som jag har, säger Leif Holm, som jobbar i Föreningsservices verkstad.
Han vill inte uppge sin lön men säger att den är högre än avtalets lägstalön.
– Men alla vi borde få högre lön eftersom vi har bred kompetens. Vi lär av varandra och kan mycket.
Han och hans kolleger är utbildade målare, snickare, byggnadsarbetare, metallarbetare och svetsare. De renoverar föreningarnas lokaler, lägger nya golv, byter ut fönster och tillverkar bänkar för att nämna några exempel.
Leif Holm sköter också tre isbanor varav en ligger intill verkstaden och hör till Öjebyns IF. Snart ska elever från en intilliggande skola åka på isen under sin idrottslektion. Innan han går i väg svarar han på frågan vad han tycker om sitt arbete:
– Det här är bland det bästa jobb jag haft.
Föreningsservice är som arbetsgivare skyldig att se till att arbetet och tempot för lönebidragsanställda är anpassat efter varje anställds förutsättningar.
– Vi måste ta hänsyn till de anställdas skador när de skickas ut på olika jobb. Och välja jobb som de klarar av. Vi vill se till att de som kan avlasta varandra ska jobba ihop, säger Mona Lindqvist, som är verksamhetschef på Föreningsservice. Enligt Jimmy Lundberg, som också är skyddsombud, är arbetsmiljön en prioriterad fråga.
Exempelvis ser han till att en riskanalys görs inför varje nytt uppdrag. Om han hittar risker åtgärdas de innan jobbet kan börja.
– Vi har varit skonade från olyckor och skador. Även andra lönebidragsanställda tycker att arbetsgivaren tar hänsyn till deras arbetsförmåga.
– Alla ska arbeta i sin egen takt. Behöver vi vara fler på ett jobb så går det oftast att ordna, säger Bernt Björk som arbetar tillsammans med Jimmy Lundberg.
– Vi hjälper varandra när det behövs. Alla har ont ibland på grund av våra skador, säger Leif Holm.
Ibland behöver arbetsredskap anpassas till de anställdas särskilda behov. Exempelvis har Leif Holm, som förlorat två fingrar och skadat tummen i sin höger hand, en skruvdragare med ett mindre handtag.
När vaktmästarna pratar om sina jobb tar de ofta upp hur betydelsefulla de är för föreningslivet. De flesta av föreningarna är små som driver det mes ta ideellt.
– De uppskattar vårt jobb. Till exempel i somras fick vi beröm av flera fotbollsspelare på Lillpite IF för det jobb som vi lagt ned på deras nya fotbollsplan. Det var trevligt att höra, säger Jimmy Lundberg.
En som anlitar Föreningsservice är Öjebyns IF som köper allt möjligt från snöskottning till skötsel av fotbollsplaner.
– Vaktmästarna gör ett fantastiskt bra jobb. Vi skulle inte kunna driva vår verksamhet utan dem. Att sköta allt på ideell basis innebär för mycket jobb för våra medlemmar, säger Elaine Holm, föreningens kassör.
Medan de flesta anställda på Föreningsservice är hemma från jobbet sedan några timmar fortsätter arbetet för vaktmästarna vid Lindbäcksstadion. En skidskola för nybörjare har startat den här kvällen. Det blåsiga vädret till trots har flera valt att tillbringa kvällen i skidbacken så vaktmästarna har fullt upp.
Föreningsservice
Föreningsservice i Piteå är en ideell förening med cirka 190 medlemsföreningar vars roll är att stödja föreningslivet.
Föreningsservice erbjuder medlemsföreningarna och kommunen kontors- och vaktmästeritjänster och har 25 fastanställda, samtliga med lönebidrag. Av dem
är elva vaktmästare. För närvarande jobbar också tio säsongsanställda, några med och andra utan bidrag från Arbetsförmedlingen.
Lönebidragsanställningar
- Lönebidrag är till för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning.
- Det finns lönebidrag för anställning, lönebidrag för trygghet i anställning och löne- bidrag för utveckling i anställning. Dessutom finns offentligt skyddad anställning som exempelvis omfattar personer som varit bor- ta länge från arbets- marknaden på grund av en långvarig och svår psykisk sjukdom.
- Dessa anställnings- stöd har ökat i antal under tiden 2007–2017, från 69 884 december 2007 till 73 651 december 2017.
- Arbetsförmedlingen beslutar hur stor ersättning arbetsgivaren får. Beloppet påverkas av taket för den bidrags- grundande lönekostnaden på 18 300 kronor och den anställdas arbetsförmåga. Ju mindre arbetsförmåga desto större del av lönen upp till taket
kan ersättas med bidrag. - Lönebidrag ska omprövas med jämna mellanrum. I Piteå sker det en gång per år.