Ofrivillig deltid ger lägre inkomster för arbetarkvinnor
Kvinnor i arbetaryrken fortsätter att ha de i särklass tuffaste ekonomiska villkoren. Ofrivillig deltid bidrar till att lönerna för arbetarkvinnor halkar efter, visar LO:s Jämställdhetsbarometer 2017.
När LO studerar löneskillnader i sin rapport använder LO begreppet faktisk månadslön för att ge en mer relevant lönebild. Begreppet tar hänsyn till att alla inte arbetar heltid. Den faktiska månadslönen bygger på att genomsnittliga månadslöner för heltid räknas ned med genomsnittlig tjänstgöringsgrad av heltid. Uppgifterna i årets Jämställdhetsbarometer visar att den faktiska månadslönen för arbetarkvinnor i genomsnitt är 18 480 kronor i 2016 års lönenivå. När det jämförs med den genomsnittliga månadslönen för heltid, som är 24 000 kronor, beror skillnaden på att hälften av kvinnorna arbetar deltid. Deras genomsnittliga tjänstgöringsgrad är 77 procent av heltid vilket motsvarar en veckoarbetstid runt 30 timmar.
Den faktiska månadslönen för arbetarmän är drygt 6 500 kronor högre än för kvinnorna i arbetaryrken, det vill säga i genomsnitt 25 024 kronor. Men de arbetar 36 timmar i veckan och deras tjänstgöringsgrad är i genomsnitt 92 procent. Den genomsnittliga månadslönen för heltid för arbetarmän är 27 200 kronor.
När man jämför arbetarkvinnors faktiska månadslöner med motsvarande inkomster för tjänstemän visas ännu större skillnader: för kvinnor i tjänstemannayrken är det i genomsnitt 31 500 kronor och för män i genomsnitt 40 700 kronor.
LO konstaterar i rapporten att ofrivillig deltid ger arbetarkvinnor lägre inkomst. Andelen arbetarkvinnor med fasta heltidsanställningar har dock ökat något under 20 års tid, från 36 procent 1997 till 41 procent år 2017. Men det innebär att enbart fyra av tio arbetarkvinnor har en fast anställning på heltid. Samtidigt har fasta deltider minskat och de tidsbegränsade anställningarna ökat för den här gruppen. Och det är i synnerhet bland arbetarkvinnor som tidsbegränsade anställningar är vanliga. 25 procent av dem hade det under förra året. Dessutom ökar allmän visstid och anställning vid behov mest, vilka är de mest otrygga anställningsformerna. I fjol hade 58 procent av arbetarkvinnorna en sådan anställning.
För att öka jämställdheten kräver LO bland annat att heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden för att bryta deltidsnormen i kvinnodominerade arbetaryrken. Flera ändringar behövs för att stärka anställningstryggheten för arbetarkvinnorna. Exempelvis kräver LO att allmän visstid avskaffas och att tidsbegränsade anställningar enbart ska användas när det finns objektiva skäl.
Hela rapporten Sveriges Jämställdhetsbarometer 2018 finns på LO:s hemsida.