EU måste enas om jobbfrågor innan valet
Om mindre än ett halvår är det val i Sverige. Och redan nästa vår är det val igen, då till Europaparlamentet. Men innan EU-kommissionen och det sittande parlamentet kan tacka för sig 2019 är det en rad viktiga beslut som ska fattas – inte minst i frågor med koppling till våra arbetsvillkor.
Ellen Nygren är ombudsman på LO med inriktning på EU-frågor.
– Det är en svallvåg av frågor som ska ta sig igenom beslutsmaskineriet före EU-valet. Nu gäller det att vara alert för att kunna påverka, säger hon.
Hon påpekar att EU befinner sig i en positiv trend efter de tidigare krisåren som var starkt präglade av åtstramningspolitik. Inte minst efter det sociala toppmötet i Göteborg i höstas och skapandet av den så kallade sociala pelaren har Europapolitiken fått ökat fokus på att förbättra arbets- och levnadsvillkor.
– Det är bra att politiken inriktas mer på effekterna för vanliga människor. Från svensk sida vill vi dock inte ha för mycket av direktiv och detaljregleringar. Gemensamma målsättningar eller penseldrag är bra, men sedan måste regleringen ske utifrån vad som passar olika nationella system, säger Ellen Nygren.
Av de många frågor som ligger i pipelinen finns ett aktuellt exempel som illustrerar detta. I en välvillig ambition att förbättra villkoren för i första hand arbetare med otrygga anställningsvillkor har EU-kommissionen presenterat ett förslag om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor inom unionen – det så kallade tydlighetsdirektivet. Det innehåller bland annat förslag om att alla anställda, oavsett anställningsform, ska omfattas av vissa minimirättigheter. Det kan till exempel vara att provanställningar inte får vara längre än sex månader, förtur till tryggare anställningsformer och rätt till vissa utbildningsinsatser.
De Europeiska arbetsgivarorganisationerna har protesterat högljutt mot förslaget. Även de svenska fackliga centralorganisationerna har uttryckt tveksamhet och befarat att förslaget hotar den svenska modellen där arbetsvillkor i första hand regleras i förhandlingar mellan parterna.
Nyligen har de svenska facken lyckats få med Europafacket på sin linje att värna kollektivavtalsmodellen. Tilläggas kan att redan i kommissionens förslag tillåts det att parterna sluter kollektivavtal i de frågor som berörs av direktivet, förutsatt att villkoren inte understiger miniminivåerna.
– Vi välkomnar kommissionens strävan att skapa ökad tydlighet när det gäller arbetsvillkoren, men samtidigt vill vi värna om att detta ska vara en fråga som regleras nationellt, säger Ellen Nygren.
Ett annat förslag som är på gång handlar om att skapa ökad balans i arbetslivet genom utökad föräldraledighet. Även här finns det spänningar i fråga om på vilken nivå frågan bör regleras.
För den specialintresserade finns det en handfull andra frågor att fördjupa sig i, till exempel ett bolagsrättspaket, ett rörlighetsdirektiv, ett direktiv om skydd för visselblåsare och ett vägtransportpaket. Med mera. Även den segslitna frågan om utstationering av arbetstagare närmar sig sin lösning.