Professor Göran Therborn vill ha mer klassdebatt i politiken

Inför valrörelsen har tankesmedjan Katalys ett stort projekt om klass. Den släpper över 20 rapporter om klassbegreppet, klasskillnader, klassanalys…
– Vårt viktigaste mål är att sätta klassdiskussionen på den politiska dagordningen i Sverige. Det ska vara något man pratar om, är medveten om och anser betydelsefullt, säger professor Göran Therborn.

Varför är det viktigt?
– Det är ett sätt att analysera ojämlikhet, orättvisor, privilegier och livsförstörelse i samhället, men även ta upp sexism och rasism.

Kraftig ökning av tillfälliga jobb – städare en extra utsatt grupp

Arbetsmarknad

Göran Therborn betonar att klassdiskussionen även är upplysande och medvetandegörande och visar på en väg mot förändring.
– Den som talar om klass säger också, hör du du, det är inte fel på dig som är fattig och förnedrad, utan på systemet. Du är inte ensam. Många andra har det lika djävligt som du. Om vi går samman kan vi förändra samhället.

Den numera 76-årige samhällsvetaren och sociologen är knuten till ett av världens mest berömda universitet: Cambridge utanför London.

Vägen dit gick genom en akademisk karriär på vänsterkanten. Bondsonen från Småland hade mer fallenhet för studier än praktiskt jordbruksarbete. Sonens ointresse för lantbruk var inte alltid uppskattat av föräldrarna, men fadern satte den läsande gossen i läroverket.
– Själv hade jag aldrig kommit på tanken att studera vidare.

Några år senare blev Göran Therborn den tredje personen i en stor släkt som tog studenten.

Numera är den officiella statusen pensionär, professor emeritus. Ändå har han uppdrag över hela världen och skrattar bara åt frågan om han har någon fritid.
Men mellan resorna till Latinamerika, USA och Europa har han engagerat sig i klassprojektet. Han värvades till arbetet av Katalys chef Daniel Suhonen och arbetsgruppen lyckas allt
bättre med att nå ut i samhällsdebatten.
– Den konservativa morgontidningen Svenska Dagbladet skrev en ledare under rubriken ”Jakten på klassamhället”. Texten var lite ironisk, men de skrev om ämnet i alla fall. I den meningen har vi lyckats lite grand, säger Göran Therborn.

När Katalys i början av året inledde rapportserien med Klass, identitet och politisk mobilisering visade resultaten att tre av fyra borgerliga väljare ser Sverige som ett klassamhälle. Motsvarande andel bland rödgröna väljare är nio av tio.

Göran Therborn hävdar att Socialdemokraterna talar för lite om klass.
– Ja, absolut. Så har det varit länge. Efter andra världskriget har Socialdemokraterna knappast alls talat om arbetarklassen.

Åtta av tio ser Sverige som ett klassamhälle

Arbetsmarknad

Professor Therborns långa internationella karriär inleddes i början av 1980-talet. Då var ojämlikheten som minst i vårt land och full sysselsättning var ett självklart politiskt mål.
– Därför var återvändandet till Sverige på 2010-talet en chockartad upplevelse. Det mesta hade gått åt helvete sedan 1980.

På det seminarium som inledde Katalys klassatsning i början av året beskrev Göran Therborn förändringarna och kallade dem borgerlighetens revansch på den utjämning som ägt rum under 1960- och 1970-talen.

LO är en mäktig kraft som kan användas mer.

Han ser fyra effekter som förklarar hur dagens klassamhälle vuxit fram:

1. Finanskapitalet har fått grepp om ekonomin.
2. Den löntagardrivna arbetsmarknaden på 1970-talet då facket flyttade fram sina positioner har omvandlats till en kapitaldriven arbetsmarknad.
3. Korruptionen har återkommit i Sverige efter att landet har varit förskonat från den sedan början av 1800-talet.
4. Den ekonomiska och politiska eliten har vuxit samman. Politiken är en biljett till välavlönade poster i privata näringslivet.

Men det finns krafter i samhället som kan förändra.
– Ja, arbetarrörelsen, men framför allt fackföreningsrörelsen, är intakt även om den tappat lite mark. LO är en mäktig kraft som kan användas mer.

Men vad kan fastighetsskötare och städare göra för att driva på en samhällsförändring?
– Det vore nog lite mycket sagt för mig att uttala mig om vad de ska göra. Men de jobbar i en bransch som är väldigt utsatt för spekulationskapitalet.

Sedan marknadskrafterna har fått ta större plats i fastighetsbranschen har hushåll med vanliga inkomster inte råd att bo i innerstäderna. Segregationen i Stockholm har ökat mest i Europa, enligt professorn.
– Det vore väldigt värdefullt om fastighetsfolket kunde dela med sig av
sina erfarenheter av fastighetshajarnas framfart. De jobbar mitt i det ekonomiska systemets djävulskap och sitter inne med massor med kunskap om en av de värsta maffiabranscherna i den moderna ekonomin.