Jag är en av fackrepresentanterna och medlemmarna i Fastighets som representerar en yrkeskategori som har olika språk och nationalitet.

Jag kom 1980 till Sverige med stor familj, började jobba som städare från 1985 utan att kunna svenska.

Mina tankar var att jobba och få pengar för att försörja min familj.

1985 var det inga problem att man inte kunde språket –  det enda kravet var att du kunde jobba.

Jag tycker att det inte borde finnas fler hinder eller mer krav i dag än 1985.

Men i dag finns ett annat problem bakom den här frågan. Det är SD som tycker att människor som bor i Sverige är inte riktiga människor och medborgare om man kan inte tala svenska.

Alltså glömmer de att man måste jobba och försörja sin familj, med språkkunskaper eller utan.

Jag som fackmedlem måste reagera på detta.

Språket är viktig. Men vi kan inte glömma att det finns folk som inte gått grundskola, som är viktig för att lära sig språk.

Att finns folk som har svårt att lära sig – men som kan jobba.

Att finns folk som behöver mer tid för att lära sig.

Att det finns folk som jag,  som kan klara det dagliga språket, men inte flytande och definitivt inte att skriva.

Kamrater; köp inte propaganda från ett rasistparti med nazistisk historia!  Deras medlemmar vill se oss som mindre värda.

Vi är alla lika värda, med språkkunskaper eller utan.