Ett sysselsättningskrav vid offentlig upphandling innebär att den upphandlande myndigheten ställer krav på att leverantören erbjuder anställning, utbildning eller praktik till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller till exempel nyanlända, lågutbildade och funktionshindrade.

”Sena på bollen”

Redan i dag finns möjligheten att ställa sådana krav, men den används inte lika mycket i Sverige som i många andra europeiska länder.

– I jämförelse är vi sena på den här bollen. Vi har i Sverige en tendens att krångla till saker och att se hinder hela tiden. Det är en brist på flexibla lösningar, säger civilminister Ardalan Shekarabi, som under torsdagen medverkade på ett seminarium i frågan, anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Inga juridiska hinder

Enligt Arbetsförmedlingens upphandlingschef Martin Kruse, är det naturligt att offentlig sektor använder sin köpkraft till att driva förbättringar i samhället.

– Det finns förstås risker för ökade kostnader, men vi behöver lyfta fram samhällsvinsterna, som minskat utanförskap. Där är Arbetsförmedlingen en naturlig samarbetspartner för att få fram kandidater till olika projekt. Jag hoppas att vi är i början av en rörelse där det offentliga tar mer social hänsyn, säger han.

På seminariet medverkade även Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt. Hon konstaterar att det inte finns några juridiska hinder för detta.

– EU-domstolen har slagit fast att man får ställa krav på sysselsättning vid offentlig upphandling. Men det måste finnas en balans, om vi ställer för hårda krav riskerar vi att inte få några anbud alls.

Detta hävdar även arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, som anser att sysselsättningskrav kommer att leda till ökade kostnader och sämre konkurrens.

Många onödiga krav

Monica Lingegård, vd för Samhall. Bild: Niklas Arevik

Samhalls vd Monica Lingegård är dock huvudsakligen positiv, trots att hon ser en risk för att det blir svårare för dem att vinna upphandlingar i framtiden.

– Vi måste börja någonstans för att få människor att komma in i arbetslivet. Om du är utlandsfödd, har en begränsad utbildning eller en funktionsnedsättning som påverkar ditt arbetsutbud. Så sociala krav vid upphandlingar är bra, men det måste göras på rätt sätt. Om kraven innebär att det alltid ska nyanställas blir det en utmaning för oss eftersom vi inte avgör själva när vi ska nyanställa och inte rekryterar för ett specifikt uppdrag, säger hon.

Monica Lingegård betonar att de offentliga upphandlarna ofta ställer onödiga krav, till exempel kopplat till språk, som gör att de tvingas säga nej.

– Vi kan inte garantera att 100 procent av våra medarbetare talar flytande svenska. Det är viktigt med krav kopplat till social integration, men samtidigt får man inte ställa för många krav som exkluderar. Vi skulle gärna se att andra företag ser potentialen och kraften hos våra medarbetare och rekryterar direkt från oss, säger hon.

Detta är sysselsättningskrav

  • Den upphandlande myndigheten har rätt att ställa krav på att leverantören ger en eller flera personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden sysselsättning inom ramen för kontraktet. Det kan handla om anställning, utbildning, praktik- eller traineeplatser.
  • Syftet är att det ska ge flera positiva effekter: lättare att få jobb för människor som står utanför arbetsmarknaden i dag, fler kvalificerade arbetssökande att välja bland, lägre kostnader för försörjningsstöd samt högre skatteintäkter.
  • Den upphandlande myndigheten får fastställa vilken målgrupp som leverantören ska rekrytera ur, till exempel nyanlända, ungdomar eller långtidsarbetslösa. Däremot är det inte tillåtet att ange att målgruppen ska finnas på en bestämd geografisk plats, på grund av reglerna om den fria rörligheten inom EU.