Den 14 maj 1921 sköts fem arbetare till döds vid en demonstration mot att företaget tog in strejkbrytare i Ådalen. Den 14 maj 2019 inleder region Tvärs sitt avtalsråd med en tyst minut till minne av dödsskjutningen. 

– Kollektivavtalet är kärnan i det fackliga löftet och det är det vi är här för i dag, säger Erik Löf, ombudsman på region Tvärs när den tysta minuten är över och regionens avtalskonferens inleds. 

Avtalsrörelsen

Det finns cirka 115 parter på den svenska arbetsmarknaden, 60 fackliga organisationer och 55 arbetsgivarorganisationer. Tillsammans tecknar de cirka 670 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Fastighets ska teckna 19 av dessa kollektivavtal. Ombudsmännen Ewa Edström och Joakim Oscarsson är avtalsansvariga för Fastighets och har delat upp avtalen mellan sig.

Konferenserna ger en fingervisning

Under våren hålls fem avtalskonferenser runt om i landet. Där får medlemmarna via representanter från arbetsplatser och avdelningarna vara med och påverka vilka krav förbundet ska ta med sig till avtalsrörelsen år 2020. Joakim Oscarsson är på plats på avtalskonferensen i region Tvärs.

– De är väldigt viktiga. Det är här man lyfter de yrkanden som sedan ligger till grund för kollektivavtalen. De som kommer hit har diskuterat på sina arbetsplatser innan och när vi gör en sammanvägning efter avtalskonferenserna så ger det oss en fingervisning mot vad medlemmarna vill ha, säger han.

Joakim Oscarsson, ombudsman på Fastighets. Bild: Sofia Lindroth

Avtalsyrkanden kan väckas av enskilda medlemmar, företagsklubbar eller avdelningarna.

– Avtalskonferensen här är den demokratiska delen där man kan påverka om man inte vill skicka in ett yrkande på egen hand.

Förbundet måste ha medlemmarna med sig när de väljer vilka frågor de ska ta strid för så att medlemmarna förstår varför och är beredda att ta strid för frågan, förklarar Joakim Oscarsson. 

Yrkandena presenteras i höst

Ett 20-tal medlemmar och förtroendevalda medverkar på avtalskonferensen i region Tvärs. De delas in i grupper efter vilket kollektivavtal de går på för att diskutera vad de vill ha med eller ändra i nästa avtal.

Arbetsmiljöfrågor och anställningstrygghet är viktigt för dem som går på serviceentreprenadavtalet. På specialserviceavtalet saknar man Lilla traktamentet som togs bort i förra avtalsrörelsen. 

Samtalen resulterar i flera yrkanden som lämnas in till ombudsmännen. I höst när yrkandena från Fastighets medlemmar har gåtts igenom presenteras de på det centrala avtalsrådet i slutet på oktober. 

Centrala avtalsrådet och Reprensentantskapet

På det centrala avtalsrådet presenteras medlemmarnas yrkanden. Där utses också avtalsdelegationerna som ska vara rådgivande till förhandlingsledningen under förhandlingarna. De har som uppgift att lämna rekommendationer till förbundsstyrelsen om man ska anta eller förkasta ett avtalsförslag.  

Representantskapet är mellan kongresserna LO:s högsta beslutande organ och kommer hållas i september, då kommer man även fatta beslut om alla 14 LO-förbunden är ense om samordnade förhandlingar. Representantskapet består av representanter för de till LO anslutna förbunden samt styrelsens ledamöter.

Fastighets kommer säga upp de nuvarande kollektivavtalen och efter årsskiftet fattar förbundsstyrelsen beslut om vilka avtalsyrkanden man går fram med på respektive avtal. Därefter överlämnar man avtalskraven till motparten.

Avtalskonferens region Tvärs. Bild: Matilda Träff

Kan leda till strejk

Lyckas man enas innan de tidigare kollektivavtalen löper ut så råder fredsplikt. Då skickas avtalscirkulär ut till arbetsplatserna om vilka höjningar som gäller och förhandlingarna på arbetsplatserna kan börja. 

Lyckas man inte enas däremot kan det bli aktuellt att ta till stridsåtgärder, alltså att ta ut medlemmar i strejk för att trycka på i förhandlingarna. 

– En strejk i sig är inte svår att dra igång, säger Joakim Oscarsson. 

Men för att lyckas gäller det att ha både opinionen och medlemmarna med sig. Så det är tydligt vad man kämpar för och att när man sedan når en överenskommelse med arbetsgivarparten är det tydligt vad man har vunnit.

– Det svåra är att komma ut med hedern i behåll, avslutar Joakim Oscarsson.

Vad vill du få med i kollektivavtalet?

Ulrica Hiller Veolia, Specialserviceavtalet

– Vi vill ha tillbaka Lilla traktamentet som tog bort i förra avtalsrörelsen. Det innebär att om man jobbar mer än 3 mil bort från sin stationsort i mer än fem timmar får man 66 kronor per dag. Man tog bort det mot en lönehöjning på 0,2 procent men de flesta av oss förlorar pengar. 

Bild: Matilda Träff

Malin Palm Olssons städ Värmland KB, serviceentreprenadavtalet

– Arbetsgivaren ska se till att det finns någonstans att inta sina måltider.

Bild: Matilda Träff

Richard Fredriksson Nyköpingshem, Fastigoavtalet

– Vi vill kunna påverka semestern mer. Att man får vara ledig fler dagar om man vill anstå semestertillägget. När det gäller löneavtalsbiten så är det ett ”bör” som vi vill ändra till ett ”skall”. Vi har Klassigo-koder som beskriver vilka arbetsuppgifter man har och är man på nivå 4 till exempel ska man ligga högre i lön än nivå 1,2 och 3. Vi menar att flera ligger för lågt men arbetsgivaren vill inte förhandla det med oss eftersom det står ”bör” och inte ”skall”. Det är ett problem inför varje lönerevision.

Bild: Matilda Träff

Veronica Boström Rent hus i Örebro, serviceentreprenadavtalet

– Organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns statistik på att stressen ökar samtidigt som företagen slimmar organisationerna. De måste följa arbetsmiljölagen – får vi med det i kollektivavtalet kan vi stämma dem för kollektivavtalsbrott om de inte följer den. 

Bild: Simón Bustamante