Socialt protokoll

Facken i Europa kräver ett socialt protokoll i EU:s fördrag som ska garantera att fackliga och sociala rättigheter går före ekonomiska friheter. EU-parlamentet röstade 2017 om detta i ett initiativ-betänkande om den sociala pelaren. Förslaget vann med 317 röster mot 315. Partigrupperna GUE/NGL, S&D samt De Gröna/EFA var för, övriga partigrupper var emot. Alla ledamöter följde inte sin grupps linje, då hade det blivit ett nej.

De svenska ledamöterna röstade som sina partigrupper med undantag för Jasenko Selimovic (L) som röstade för. Christofer Fjellner (M) röstade inte. Medlemsstaterna är inte överens om ett socialt protokoll, någon sådan fördragsändring i EU har därför inte införts.

Gränsvärden mot cancerframkallande ämnen

Parlamentet beslutade 2018 om skärpta gränsvärden för bland annat dieselavgaser. Partigrupperna där svenskar ingår var för beslutet, utom SD:s partigrupp. De svenska ledamöterna röstade som sina partigrupper. Anna Maria Corazza Bildt (M), Jytte Guteland (S), Anna Hedh (S) och Cecilia Wikström (L) deltog inte i omröstningen.

År 2017 beslöt parlamentet om skärpta gränsvärden för bland annat akrylamid och trädamm. Då röstade alla svenskar ja, även SD trots att deras partigrupp uppmanade sina ledamöter att lägga ned rösterna.

I år beslöt parlamentet om skärpta gränsvärden för bland annat arsenik, kadmium och formaldehyd. Då var alla partigrupper svenskar ingår i för förslaget, men SD röstade nej.

Arbetsvillkorsdirektivet

Direktivet ger bland annat ökade rättigheter för tillfälligt anställda. Till exempel får inte provanställningar vara längre än sex månader, med vissa undantag. Varje medlemsland i EU får ha bättre villkor. Direktivet kan införas i lag eller kollektivavtal. Just det sistnämnda var avgörande för Sverige där arbetsvillkor ofta regleras i kollektivavtal.

Vid omröstningen i år röstade flera svenskar emot sina partigruppers linje. Malin Björk (V) och Jasenko Selimovic (L) röstade för förslaget medan M- och KD-ledamöterna var bland de åtta från EPP som röstade nej. Jytte Guteland (S) och Linnea Engström (MP) var inte närvarande. EU:s ministerråd (regeringarna i medlemsländerna) väntas godkänna förslaget.

Direktiv om balans mellan arbete och privatliv

Direktivet innehåller bland annat två månaders öronmärkt och betald föräldraledighet för respektive förälder och fem dagars ledighet per år för vård av långvarigt sjuka anhöriga. Dessutom finns flera förändringar som gäller flexibilitet i arbetslivet, bland annat rätten att gå ned i arbetstid för småbarnsföräldrar. Den svenska regeringens bedömning är att inga lagändringar behövs i Sverige för att leva upp till vad som krävs i direktivet.

Alla partigrupper utom SD:s sade ja till förslaget. SD röstade nej liksom M, KD och Jasenko Selimovic (L). Linnea Engström (MP), Christoffer Fjellner (M) och Gunnar Hökmark (M) var frånvarande. Nu väntas EU:s ministerråd godkänna förslaget.

Artikeln är tidigare publicerad av Kommunalarbetaren, som tillsammans med Fastighetsfolket och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.