Analys: Rutjobb inte lösning för integration

I debatten har rutjobb lyfts fram som ett sätt att skapa integration. Men en ny analys visar att utrikesfödda kvinnor inte får rutjobben, rapporterar TT. Utrikesfödda kvinnor är den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden och som det tar längst tid att hitta arbetet för. 

Analysen är gjord av Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutionen för social forskning, Stockholms universitet. Den är framtagen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och handlar i första hand om läget 2015.

Företag som arbetar med lokalvård hos exempelvis företag får inte de skattesubventioner som företag inriktade på hemstädning får, totalt cirka tre miljarder kronor för rutavdraget år 2015. Men andelen kvinnor med flyktingbakgrund är dubbelt så hög i lokalvårdsföretag som i företag som riktar in sig på städning hemma hos folk.  

– Det är större sannolikhet för att de hittar ett jobb i företag som arbetar med lokalvård och som inte är inriktat på hemstädning, säger Johanna Rickne till TT.

År 2015 var 95 procent av alla köpta rut-timmar städning. Enligt Johanna Ricknes analys fanns det 2015 omkring 30 000 personer som hade inkomster över en månadslön per år i rutnischade företag. Rutnischade företag definieras som företag vars omsättning till minst 20 procent består av rutavdrag.

Men bara 4 200 personer av dem hade en heltidsinkomst motsvarande medellönen för enkla jobb. Av dem var 130 kvinnor med flyktingbakgrund.

Efter att ha analyserat data från Statistiska centralbyrån och Skatteverket konstaterar Johanna Rickne att rutavdraget ändå har lett till att fler jobb med låga krav på utbildning och kunskaper i svenska har skapats. 

Många utrikes födda kvinnor har fått jobb och kunnat bli egna företagare i och med rutavdraget. Men det handlar framför allt om kvinnor födda i Europa, inte kvinnor med flyktingbakgrund.