Daniel Suhonen: Politiska beslut bakom att arbetarklassen fått det tuffare

Medellivslängden för män i Sandviken 78,4 år

De som tjänar mest drar ifrån och de som tjänar minst får det allt tuffare. En växande del av arbetstagarna är behovsanställda, och det drabbar främst arbetare. Personer med låga inkomster har sämre hälsa och kortare livslängd. Kvinnor och utrikesfödda har lägre löner och sämre villkor. Arbetarklassen får mindre utrymme i medierna och har sämre tillgång till sjukvård och en bra skola för barnen.

Medellivslängden för män i Danderyd 83,2 år

Det är bara några exempel på vad som hänt sedan 1980-talet, då Sverige var världens jämlikaste land utifrån inkomster och förmögenheter. Att klassklyftorna ökar på en mängd områden har det fackliga idéinstitutet Katalys tillsammans med ett 40-tal forskare och utredare visat i en rad rapporter sedan 2018. Nu samlas resultatet i bokform.

Medellivslängd för kvinnor i Landskrona 82,4 år

Hur hamnade vi här?
–Det både sorgliga och hoppingivande svaret är att det beror på politiska beslut. Fram till 1980-talet fördes en politik, som bottnade i arbetarrörelsens kamp, som byggde välfärdsstaten och utjämnade klyftor.

Medellivslängd för kvinnor i Danderyd 86,4 år

Det säger Daniel Suhonen, chef för Katalys. Han fortsätter: 
–Sedan fördes faktiskt en medveten politik tvärtom. Även om inte alla politiker sett det som önskvärt att öka klyftorna har varit viktigare att få en mindre, slimmad offentlig sektor, att privatisera, att sänka skatten och därför skära i trygghetssystemen.  

Margaret Thatcher satte agendan

De samhällsförbättringar som arbetarrörelsen gick i täten för sedan 1860-talet, allmän rösträtt, ökade sociala rättigheter, förbättrade villkor på arbetsmarknaden, mer inflytande, en ökad välfärd avlöstes av Thatcherismens politiska idéer. Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher gick under sin tid vid makten 1979-1990 i bräschen för en politik med avregleringar och privatiseringar. Politiken fick stort inflytande i även andra länder.

Tycker Sverige är ett klassamhälle: 81 % Källa: Klass i Sverige

–Ofta har resonemanget varit att alla blir vinnare i en marknadsekonomi. Men vi kan visa att det inte är så. Livslängden ökar till exempel för män med högre inkomster, snart kommer de kunna bli hundra år. För många ligger livslängden still, men för kvinnor i arbetaryrken verkar livslängden till och med minska, säger Daniel Suhonen.

Tydliga brister under corona

Han ser det kommande decenniet som avgörande för att åstadkomma förändring. Det finns fortfarande ett starkt stöd för välfärdsstaten. Men utvecklingen mot mer privata lösningar, såsom privata sjukförsäkringar, kan bli svåra att rulla tillbaka om det går för långt. 

–Det står och väger. Det gäller att reparera det gemensamma istället för att några ska kunna gå förbi kön. 

Coronapandemin har visat brister i äldreomsorgen och i tillgång på intensivvårdsplatser, medicin och skyddsmaterial. För att åtgärda bristerna och minska klyftorna på andra problemområden som bostadsmarknaden krävs ett tryck underifrån, anser Daniel Suhonen: 

–Det politiska systemet har svikit löntagargrupperna. Nu pågår en klasskamp uppifrån, de som har kapital gör sin röst hörd. Arbetarklassen måste organisera sig för att sätta tyngd bakom sina ord. 

När ni startade utredningsprojektet Klass i Sverige 2018 var ett av målen att sätta klassfrågorna på agendan. Hur har ni lyckats?

–Både och. De här åren har varit präglade av debatt om invandring, kriminalitet och Donald Trump. Så det har bitvis varit en uppförsbacke. Men klassfrågan har blivit mer självklar. På 90-talet och 00-talet sades det ofta att ”klass finns inte”, ”klass är inte relevant”. Så är det inte nu, säger Daniel Suhonen.