Skarpare regler ska stoppa missbruk av utländska arbetare

– Jag är positiv till all reglering som begränsar missbruket av arbetare från andra länder, kommenterar Magnus Pettersson, förbundsordförande i Fastighets.

Han beskriver hur arbetsgivare i dag pressar priset på städning genom lönedumpning och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Nästan varannan arbetskraftsinvandrare i städbranschen arbetar på företag som saknar kollektivavtal, enligt forskare som Fastighetsfolket har intervjuat tidigare.

– Min åsikt är att facken ska vara med och bedöma om det behövs utländsk arbetskraft i en bransch. Och de som kommer hit måste också omfattas av kollektivavtal, säger Magnus Pettersson.

”Det där funkar inte”

Mina Hanna är Fastighets ordförande i avdelning Västerort i Stockholm, och var tidigare städare på de stora Finlandsfärjorna när de låg vid kaj. Där jobbade många med arbetstillstånd.

– Det där kommer inte att fungera i städbranschen, säger han om både utredningens och Moderaternas förslag om kraven på vad en person med arbetstillstånd måste tjäna.

– De som har permanent uppehållstillstånd kommer aldrig att jobba på till exempel Viking line. Det gör bara städare med arbetstillstånd, och jag har aldrig stött på någon som tjänar över 30 000 kronor, säger han.

Skarpare regler

Utredningen föreslår inget krav på lönenivån för den som kommer hit med arbetstillstånd. Däremot att den som vill ta med sig familjemedlemmar ska kunna försörja dem, vilket innebär att lönen måste vara minst 30 000 kronor i månaden för den som har med sig make eller maka plus två barn.

Utredaren hade två huvuduppdrag från regeringen: Dels föreslå skarpa regler som hindrar missbruk i låglöneyrken, dels förändringar som underlättar för högutbildade specialister, till exempel IT-utvecklare, att komma hit och dessutom slippa lämna landet för mindre regelmissar.

Riksdagen bestämmer

Utredningens tanke när det gäller missbruket är att Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redogör för anställningsvillkoren samt om villkoren försämras. Annars hotar straff som böter eller fängelse. Det föreslås också att arbetsgivare som systematiskt lämnar oriktiga uppgifter, som ligger till grund för att personer får arbetstillstånd, ska kunna dömas för människosmuggling. Då kan straffet bli fängelse i upp till sex år.

Fortsättningen är nu att regeringens utredares förslag skickas ut på remiss till organisationer och myndigheter, som får utveckla sin syn på frågan. Sedan utvecklas ett skarpt förslag på lagändringar i en proposition som diskuteras i riksdagen innan något beslut kan fattas.