Minimilöner inom EU: Därför är alla svenska parter kritiska

Diskussionen om en lagstadgad minimilön inom hela EU har pågått i flera år. Nu börjar det dra ihop sig.

För några veckor sedan presenterade EU-parlamentets chefsförhandlare ett förslag till parlamentet. Förslaget innebär ett EU-direktiv om en europeisk minimilön på minst 50 procent av medianlönen i respektive EU-land.

Alla rasar

Samtliga svenska riksdagspartier och alla parterna på arbetsmarknaden är kritiska. 

– Rena katastrofen. Vår modell riskerar att skjutas i sank. Varför ska man då teckna kollektivavtal, och i slutändan, varför ska man vara med i facket, sa LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin till nyhetsbyrån TT.

I Sverige förhandlar fackförbund och arbetsgivare om löner och villkor, utan inblandning av staten. Det skulle en minimilön inom EU ändra på. Vad som verkligen oroar de svenska politikerna och parterna är att förhandlade kollektivavtal ska kunna överprövas i EU-domstolen.

Regeringen stänger dörren

EU ska inte lägga sig i Sveriges lönebildning – den dörren är stängd, har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark sagt. Från EU:s sida har man svarat med att frågan kommer att lösas med att Sverige får någon form av undantag. Men de svenska parterna har svårt att tro på det.

– Men det där är bara nys. Det finns inga undantag, har Therese Guovelin sagt till TT.

Frågan ska nu förhandlas i EU:s ministerråd och i parlamentet. Målet är ett slutresultat våren 2022.