– Facken har mycket att göra för att organisera och behålla de utlandsfödda, säger Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet som har följt medlemsutvecklingen i både fackförbund och arbetsgivarorganisationer sedan 1990-talet.

Händelserikt år

Han uppdaterar och utvidgar stadigt sin rapport om den svenska modellen. I den senaste upplagan konstaterar han att 2020 var ett mycket händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Tre olika faktorer ligger bakom en omfattande utveckling:

1. Coronapandemin, som också utlöste en ekonomisk kris som drabbade branscherna på olika sätt.

2. Avtalsrörelsen som gav närmare tre miljoner löntagare nya löneavtal.

3. Det nya huvudavtalet som bland annat kommer att förändra lagen om anställningsskydd, och som slöts utan att hela LO var med. 

”Facken behöver informera”

Anders Kjellberg studerar också varifrån löntagarna i Sverige kommer. Och i vilken mån de är med i facket. Bland arbetare är 64 procent av dem som är födda i Sverige med i ett fackförbund. För utlandsfödda arbetare är siffran 52 procent.

– Facken behöver få ut information om vad de står för och vad ett kollektivavtal är, säger han och föreslår att fler språk ska användas.

Tillfälligt anställda fick gå

Under pandemiåret 2020 minskade andelen utlandsfödda medlemmar i Fastighets. Förbundet har fortfarande, tillsammans med Hotell- och restaurangfacket och Livs, den högsta andelen på svensk arbetsmarknad. Men under förra året gick siffran ner – från 45 procent till 42. Anders Kjellberg har en förklaring:

– Utlandsfödda är överrepresenterade bland de tillfälligt anställda, och det var de som fick gå först när företagen drabbades av pandemin.

– Och kanske lämnar många som inte kommer från Sverige facket direkt om de blir arbetslösa, fortsätter han.

Vill du veta mer?

Titeln på Anders Kjellbergs senaste rapport är Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal. Utgiven av Arena Idé och går att ladda ner från Lunds universitets forskningsportal.