Ja eller nej till karensavdraget? Så svarar partierna

1 Vad är problemet?

Under coronapandemin togs karensavdraget tillfälligt bort. Regeringen ville minska smittspridningen genom att underlätta för personer med symptom att stanna hemma. Det var något som alla partier var överens om.

Den som ansökte om pengar från Försäkringskassan fick ersättning redan från första sjukdagen. En analys från Försäkringskassan visar att det främst var medlemmar i LO-förbunden som ansökt om ersättningen under pandemin. Men i våras, när coronapandemin mattats av, infördes karensavdraget igen.

Enligt Fastighets och LO finns stora problem med hela sjukförsäkringen. De menar att kraven blivit för hårda och att människor som är uppenbart sjuka kan bedömas ha en viss arbetsförmåga, vilket leder till att de får avslag.

Ett annat problem som LO uppmärksammar är den så kallade 365-dagarsregeln som avslutar all sjukpenning efter ett år. De menar att konsekvensen kan bli att någon som är på väg att rehabiliteras får avbryta rehabiliteringen och fortsätta vara sjuk, men i stället söka andra typer av jobb för att kunna försörja sig.

2 Vad har gjorts?

Förra året beslutade LO-kongressen att kräva att karensavdraget slopas, och att regeringen måste ge besked i frågan innan valet. Det har ännu inte skett. Däremot har regeringen tillsatt en utredning om behovet av att ändra reglerna för karensavdraget.

När det gäller sjukförsäkringen har regeringen ihop med bland annat Liberalerna och Centerpartiet genomfört flera ändringar. De har bland annat ändrat kraven för bedömning av arbetsförmåga efter den 180:e sjukdagen och infört lättnader för behovsanställda. Nu bedöms den sjukes arbetsförmåga mot behovsanställningen istället för mot ett så kallat normalt förekommande arbete.

Försäkringskassan har också, efter stark kritik, själv inlett en genomlysning för att hitta förslag på åtgärder där det finns behov av förbättringar och har jobbat för att höja kvaliteten i handläggningen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att granska dessa åtgärder.

3 Vad vill partierna?

a) Ska karensavdraget slopas?

b) Fungerar sjukförsäkringen som den ska idag?

Vänsterpartiet

a) Ja. Karensavdraget leder till skadlig sjuknärvaro, och försämrad ekonomi. Det drabbar framförallt personer med arbetaryrken som inte kan jobba hemifrån.

b) Nej. Rehabiliteringskedjan behöver göras om och principen om att man är försäkrad i befintligt skick behöver återupprättas. Därmed skulle större hänsyn tas till individens förutsättningar vid sjukskrivning och rehabilitering. Dessutom behöver ersättningsnivåerna höjas, och indexeras.

Socialdemokraterna

a) Vi vill se över behovet av att ändra i karensavdraget, till exempel för kontaktyrken där anställda träffar personer i riskgrupper inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.

b) Vi anser att tidsgränserna i sjukförsäkringen är för stelbenta. Vi har därför genomfört ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 180 och 365.

Miljöpartiet

a) Ja. Systemet med karensavdrag gör att många med låga löner går sjuka till jobbet för ekonomins skull.

b) Nej. Även om sjukförsäkringen förbättrats på senare tid, och mer är på gång, finns fortfarande klara brister i systemet. På sikt vill Miljöpartiet omvandla dagens splittrade system till en sammanhållen trygghetsförsäkring vid arbetslöshet och sjukdom som vi kallar Arbetslivstrygghet – där människor inte faller mellan stolarna så som i dag. 

Centerpartiet

a) Nej. Karensavdraget är en form av självrisk i sjukförsäkringen och vi anser att det är rimligt att det finns en sådan.

b) Sjukförsäkringen fungerar bra, men kan bli bättre. Vi vill se förstärkt rehabilitering med större möjlighet till flexibilitet, kortare vårdköer, fler förebyggande insatser och bättre metoder för att bedöma om och hur mycket människor kan jobba.

Liberalerna

a) Vi vill ha karensavdrag första sjukdagen och att en andra karensdag efter den femtonde sjukdagen införs. Passiv sjukfrånvaro har skadliga effekter därför vill vi se en aktiv väg tillbaka till arbete.

b) Sjukförsäkringssystemet ska se till att alla har en försörjning ifall de blir sjuka. Vi vill att sjukskrivningstiden ska vara en aktiv del i den sjukskrivnas vård och behandling, Försäkringskassans arbetssätt ska ändras.

Moderaterna

a) Nej, det skulle kosta cirka nio miljarder och vi prioriterar andra åtgärder.

b) Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete.

Kristdemokraterna

a) Nej. Vi tycker att karensavdraget i grunden är bra, och att det behövs när sjuklönen i övrigt är betald. Avdraget fyller en funktion som självrisk och minskar förekomsten av att arbetstagare stannar hemma i situationer där de inte borde göra det.

b) Det är viktigt med aktiva insatser så att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete. Sjukförsäkringen måste därför ge drivkrafter för att ta till vara individens arbetsförmåga och erbjuda fler vägar tillbaka till arbete.

Sverigedemokraterna

a) Ja, vi vill se slopad karensdag inom vård och förskola.

b) Nej, vi ser med stor oro på utvecklingen som skett inom sjukförsäkringen.

4 Vad vill facket?

Utöver att ta bort karensavdraget vill Fastighets och LO bland annat att inga bedömningar av arbetsförmågan ska göras mot fiktiva arbeten, utan mot verkliga existerande arbeten. De vill också att den så kallade 365-dagarsregeln försvinner.

Fastighets och de övriga fackförbunden inom 6F vill bland annat att Försäkringskassan ska ange vilken typ av arbeten den försäkrade kan ta. De vill också att det görs individuella bedömningar om en persons omställningsförmåga. De menar att Försäkringskassan måste underbygga sina beslut bättre och att försäkringsskyddet för dem med korta och osäkra anställningar blir bättre.