Städerskan har arbetat i fem år för MM Easy, ett företag som specialiserat sig på städning av skolor och förskolor. Hon började på deltid men fick efter utbildning och erfarenhet en fast heltidsanställning.

Med den nya tjänsten höjdes hennes lön, vilket innebar att hon nådde över det lönegolv som krävs för arbetskraftsinvandrare i Sverige, i dagsläget 28 840 kronor.

När städerskan ansökte om förlängt arbetstillstånd nekades hon trots det, Migrationsverket menade att hennes löneförhöjning inte stämde överens med normen för svenska arbetsmarknaden. Hennes lön hade ökat för mycket.

Hennes chef, Monika Rzodkiewicz, säger till tidningen Näringslivet att lönegolvet i sig är ett problem eftersom det är högre än minimilönen i städbranschen, trots att det är svårt att få tag på kompetenta städare bland svenska medborgare.

Almega kritiska

Almegas arbetsrättsexpert Mattias Östman är kritisk till Migrationsverket sätt att använda lönenormering som skäl.

– Jag ser inte att det är deras uppdrag att lägga sig i vare sig lönebildningen, märkessättningen eller bestämmelserna i ett enskilt kollektivavtal, säger Mattias Östman till tidningen Näringslivet.

I kollektivavtalet för serviceentreprenad finns en lägsta lön, för tillfället 26 979 kronor för heltid, men det finns inget som hindar arbetsgivare att betala högre löner.

Städerskan överklagade beslutet med hjälp av en jurist och Migrationsdomstolen gick emot Migrationsverket.

Domstolen ansåg att hennes löneökning, trots att den var större än genomsnittet, inte var skäl nog för avslag.

Migrationsverket backar från beslutet

Efter domen har Migrationsverket tagit nytt beslut och beviljat städerskan arbetstillstånd. Migrationsverkets talesperson i arbetstillståndsprocessen, Hanna Geurtsen, säger till Dagens Nyheter att enbart en löneökning inte ska vara skäl för avslag.

– Att en lön höjs drastiskt till en nivå som ligger över det kollektivavtalsenliga är inte i sig ett skäl för avslag. Men det kan vara en indikation på att avsikten med den här ansökan är något annat än att arbeta, säger hon till tidningen.

Om Migrationsverket avslår ett arbetstillstånd måste de alltså kunna argumentera för att anställningsavtalet är ett skenavtal, eller att arbetsgivaren inte kommer att kunna följa sin del av avtalet.