Städerskan har arbetat i fem år för MM Easy, ett företag som specialiserat sig på städning av skolor och förskolor. Hon började på deltid men fick efter utbildning och erfarenhet en fast heltidsanställning.

Med den nya tjänsten höjdes hennes lön, vilket innebar att hon nådde över det lönegolv som krävs för arbetskraftsinvandrare i Sverige, i dagsläget 28 840 kronor.

När städerskan ansökte om förlängt arbetstillstånd nekades hon trots det, Migrationsverket menade att hennes löneförhöjning inte stämde överens med normen för svenska arbetsmarknaden. Hennes lön hade ökat för mycket.

Hennes chef, Monika Rzodkiewicz, säger till tidningen Näringslivet att lönegolvet i sig är ett problem eftersom det är högre än minimilönen i städbranschen, trots att det är svårt att få tag på kompetenta städare bland svenska medborgare.

Almega kritiska

Almegas arbetsrättsexpert Mattias Östman är kritisk till Migrationsverket sätt att använda lönenormering som skäl.

– Jag ser inte att det är deras uppdrag att lägga sig i vare sig lönebildningen, märkessättningen eller bestämmelserna i ett enskilt kollektivavtal, säger Mattias Östman till tidningen Näringslivet.

I kollektivavtalet för serviceentreprenad finns en lägsta lön, för tillfället 26 979 kronor för heltid, men det finns inget som hindar arbetsgivare att betala högre löner.

Städerskan överklagade beslutet med hjälp av en jurist och Migrationsdomstolen gick emot Migrationsverket.

Domstolen ansåg att hennes löneökning, trots att den var större än genomsnittet, inte var skäl nog för avslag.

Migrationsverket ska pröva på nytt

Migrationsverket har sedan meddelat att de kommer att pröva ärendet på nytt utifrån domstolens bedömning, men betona att deras uppdrag är att förhindra missbruk av regelverket.

Kraftig löneökning kan vara ett tecken på att företag försöker kringgå regler.