Städjätte bluffar till sig kontrakt med kommuner och bostadsbolag – städarna får betala priset

Fatima följer den smutsiga, våta golvmoppen med blicken. En känsla av obehag sprider sig i kroppen. Hon har använt samma golvmopp för flera behandlingsrum på en vårdcentral i Västerbotten.  

 Fatima ska egentligen byta mopp mellan varje rum, enligt regionens städregler. Men när hon ber om mer städmaterial säger hennes chefer på städföretaget Kleni att det är för dyrt. Nu är risken stor att bakterier och smuts har förflyttat sig.   

Fatima minns hur hon brukade titta ner i golvet när hon städade på vårdcentraler. Hennes chefer hade sagt till henne att inte prata med vårdpersonalen.  

– Vi skulle vara tysta och springa och springa. Jag har aldrig känt mig så nedtryckt, säger hon.  

Skällde ut städare

 I dag kommer Fatima ihåg sin gamla arbetsgivare Kleni med rädsla. Minnet av hur cheferna höjde rösten och skällde ut städare, tills de började gråta framför sina kollegor har lämnat spår, berättar hon.  

Kleni kallar sig själva för Sveriges snabbast växande lokalvårdsföretag. De framhäver att de deltagit i hundratals upphandlingar.

(Texten fortsätter under grafiken)

Tack vare sina låga priser får de städa lokaler för Stockholms stad och skolor i Göteborgs stad. Andra exempel är Region Örebro och trapphus hos hyresvärden Mitthem, men även myndigheter som CSN.  

Städföretaget har kollektivavtal med fackförbunden Kommunal och Fastighets. De har också auktoriserats av branschorganisationen Almega, ett slags kvitto på att det är en seriös arbetsgivare.  

Men bakom den polerade ytan finns en annan historia.

Fastighetsfolket och Kommunalarbetaren kan nu berätta om städare som går på knäna, skatteskulder i miljonklassen och falska skyddsombud.

---

Region Västerbotten trodde att de gjorde en bra affär med invånarnas pengar när de anlitade Kleni. Städföretaget, som hade det lägsta priset vid upphandlingen, fick våren 2022 i uppdrag att städa en rad vårdcentraler och även Folktandvården.  

Till en början såg städaren Fatima fram emot att jobba på Kleni i Västerbotten. Men det dröjde inte länge förrän oron växte i magen, då hon och kollegorna behövde skriva på ett sekretessavtal. I avtalet står det att personal som avslöjar företagshemligheter måste betala böter som motsvarar sex månadslöner.   

– Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag kände mig tystad, säger Fatima. 

I Region Västerbotten kritiserade flera vårdcentraler städningen, enligt regionens kontroller. Till exempel kunde handfat och patientrum vara smutsiga, trots att städare hade varit där. Precis som Fatima slår regionen fast att samma golvmopp ibland använts i flera rum.  

Stämda för avtalsbrott

Inom kort skulle det visa sig att städarna inte ens var anställda på Kleni. I själva verket fanns de i personalbolaget Personal Management i Sverige AB, ett bolag som fått betalt av Kleni för att utföra städningen. 

Men Kleni borde ha berättat att det är ett annat bolag som utför städningen, anser Region Västerbotten. Därför har regionen lämnat in en stämningsansökan om avtalsbrott till tingsrätten.

Dessutom har regionen gjort en polisanmälan om misstänkt förfalskade dokument om företagets ägande och personalens städutbildning.   

Nu har ärendet överlämnats till Ekobrottsmyndigheten, enligt regionen.

Stora skatteskulder

Men varför använder Kleni ett annat bolag för att anställa städare? Genom att placera skatteskulder och kostnader för personalen i personalbolaget ser Klenis ekonomi bättre ut.

Samtidigt som Kleni vinner upphandlingar med kommuner och regioner har Skatteverket tvingat Klenis personalbolag att gå i konkurs. I dag har de över nio miljoner kronor i skatteskulder.  

Trots konkursen påverkas inte Klenis städkontrakt med kommuner och regioner, eftersom avtalen är skrivna med Kleni, inte med personalbolaget.  

Men det här är inte första gången som bolag kopplade till Kleni har gått i konkurs med skatteskulder och personalens löner.

Låt oss spola tillbaka tiden till hösten 2022 – när ett städbolag som hette Clean Quality, som också städade i kommuner, ansökte om konkurs.  

90 städare blev av med jobbet

Innan konkursen började kunder ifrågasätta om bolaget verkligen kunde utföra städningen som utlovat. Dessutom hade Clean Quality flera obetalda räkningar och skulder. 

Till slut kunde Clean Quality inte längre delta i offentliga upphandlingar. Deras ekonomi var helt enkelt för dålig – konkursen var ett faktum.  

I samma veva blev ungefär 90 städare av med jobbet.

För personalens del slutade det med att de fick sina obetalda löner utbetalda via lönegarantin, alltså med statliga pengar. För statens del slutade det med obetalda skatteskulder på 28 miljoner kronor.  

Kunder flyttades över

Men det fanns ändå ett sätt för verksamheten att fortsätta. Som en del av konkursen överlät Clean Quality inventarier, bilar och verktyg till Kleni. I Klenis styrelse sitter en nära släkting till Clean Qualitys ägare. Flera personer med ledande roller på Clean Quality fortsatte att ha det på Kleni.

Något mer som flyttades över från Clean Quality till Kleni var deras kunder. Två exempel är bostadsbolaget Gavlegårdarna och Skellefteå kommun – som godkände att deras städavtal flyttades utan att en ny upphandling gjordes.

Orsaken är att båda bolagen uppfyllde villkoren som ställdes i den första upphandlingen, enligt Skellefteå kommun. Om det är rätt eller fel beror på det enskilda fallet, enligt Upphandlingsmyndigheten.  

Skatteskulderna försvinner

Att gå i konkurs, och därmed inte behöva betala löner och skatteskulder, är i sig inte olagligt.

När ett bolag går i konkurs, utan att kunna betala sina skulder, försvinner bolagets skatteskulder i regel inom fem år. I slutändan får skattebetalarna stå för notan, då skatteskulder sällan är prioriterade vid konkurser, enligt Skatteverket.   

Vi har sett företag som har försatt sig själva i konkurs, men innan konkursen har man startat upp ett bolag med ett liknande företagsnamn. Risken är att skatteskulder inte betalas och att lönegarantin utnyttjas.

Men i brottsutsatta branscher, som städbranschen, är det vanligt att detta sätts i system. De senaste fyra åren har Skatteverket gjort totalt 180 utredningar inom städbranschen, varav flera “planerade konkurser” upptäcktes. 

Myndigheten upptäckte att städföretag har snuvat skattebetalarna på 70 miljoner kronor bara de senaste fyra åren.   

– Vi har sett företag som har försatt sig själva i konkurs, men innan konkursen har man startat upp ett bolag med ett liknande företagsnamn. Risken är att skatteskulder inte betalas och att lönegarantin utnyttjas, säger Pernilla Andersson, samordnare på Skatteverket.  

Lagändring krävs

Hon tillägger att lagarna behöver ändras för att komma åt problemet.  

Även Ekobrottsmyndigheten känner igen upplägget. Här märker man även att företag döljer brottsligheten i ett annat bolag än det som vunnit upphandlingar.  

– Oftast granskar kommuner endast bolaget de skrivit avtal med, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist.   

40 trapphus om dagen

När Clean Quality gick i konkurs fick städaren Mustafa följa med till Kleni. Han är för rädd för att ställa upp med sitt verkliga namn. Därför berättar vi inte heller var i landet han jobbade.

En vanlig arbetsdag brukade Mustafa få i uppgift att städa mellan 35 och 40 trapphus, berättar han. Varje hus hade sju våningar. Oftast hade han ont i kroppen.

– Det var omöjligt att hinna med allt, så jag jobbade långa dagar. Från sex på morgonen till sex på kvällen, säger Mustafa.

(Texten fortsätter under grafiken)

”Mycket jag mått dåligt över”

En annan anställd är städaren Anya, som inte heller vågar ställa upp med sitt riktiga namn. Till skillnad från Mustafa blev hon arbetslös när Clean Quality gick i konkurs.

Hon hade fått höra att hon skulle få följa med till “det nya bolaget”, alltså Kleni. Men i dag är hon glad över att det aldrig blev så. 

– Det har varit mycket jag mått dåligt över. Man vaknade på morgonen och kände att man levde för jobbet. Det var nästan ingen som var född i Sverige och många var rädda, säger Anya. 

”Betedde sig så jäkla illa”

Hon berättar att när hon var sjuk jobbade hon ändå, eftersom cheferna krävde att hon skulle komma in till jobbet. För Anya var det viktigaste att försörja sig – även om cheferna höjde rösten, skrek och vid mer än ett tillfälle gjorde avdrag på lönen utan att Anya förstod varför.  

På Kommunal i Gävle känner man igen beskrivningen. Här har facket försökt att hjälpa en medlem som inte fick betalt för all sin arbetstid på Clean Quality, men det var förgäves.  

– De betedde sig så jäkla illa när det gäller att betala. De saknade ett fungerande system för att skriva ner arbetstider och därför blev det svårt att bevisa något, säger Ove Blom, ombudsman på Kommunal.  

Klenis vd: ”jag tror inte på journalister”

En annan som känner till Clean Quality väl är Klenis nuvarande vd, Stefan Köhler. Han var nämligen Clean Qualitys juridiska ombud.

Stefan Köhler har också arbetat som skattejurist på Skatteverket i flera år. Då riktade han skarp kritik mot kommuner som inte kontrollerar vilka städföretag de anlitar.  

”Det är helt obegripligt att kommunerna inte kan se till att de har seriösa leverantörer. Så här ser det ut gång efter annan”, sa Stefan Köhler i en intervju med Aftonbladet 2002. 

I dag tycker Klenis vd att hans uttalande saknar relevans. När vi ringer till honom för att ställa frågor om Kleni blir han upprörd.  

– Jag litar inte på er, jag tror inte på journalister. Det är bara jävla lögner alltihop.

Förbättrar kreditvärdet

Efter ett tag blir samtalstonen lugnare. Vi undrar varför personalen som jobbar för Kleni är anställda av personalbolaget, som nyligen gått i konkurs.

Stefan Köhler svarar att de har börjat flytta över de anställda till Kleni. Men att det är praktiskt att placera de anställda, men också bilar och parkeringsavgifter i ett annat bolag.

– Om man missar betalningar eller inte kommer överens kan man lätt hamna i ett läge där någon vänder sig till Kronofogden. Då får man en anmärkning, vilket påverkar ratingen. Det har väldigt stora effekter.  

Ett annat sätt att förklara upplägget på: detta gör att Klenis kreditvärde, alltså ekonomi, ser bättre ut än vad den egentligen är, något som kommuner brukar kontrollera vid upphandlingar.   

Självutnämnt skyddsombud

Enligt Stefan Köhler finns det en visselblåsartjänst för städare på Kleni.  Han säger också att Fastighets har flera skyddsombud på företaget.  

Men när vi kontaktar Fastighets får vi ett förvånande svar – det finns inga skyddsombud på Kleni.  

Trots det finns det en man som utger sig för att vara just skyddsombud för Fastighets på Kleni.

Mannen är förtroendevald på Fastighets i Stockholm. Med det menas att medlemmar i facket har röstat fram honom som deras representant – han ska kämpa för bättre arbetsvillkor för städare i Stockholmsområdet.

I det här fallet är det falsk marknadsföring. Det är i min värld kriminellt att man utnyttjar oss på det sättet.

Bror till personalbolagets ägare

Ändå har han skickat ett mejl till Region Västerbotten, strax innan de gjorde en polisanmälan mot Kleni. I mejlet skriver mannen att han har åkt till Skellefteå och gjort flera skyddsronder där städarna jobbar. 

Hans slutsats är att regionens personal skapat en dålig arbetsmiljö för städare. I sin roll som skyddsombud kräver han att det förändras. Mejlet väcker frågor – det är ju närmare 80 mil mellan Stockholm och Skellefteå.  

Hans namn låter bekant för oss. Snart förstår vi varför – han är bror med ägaren av Klenis personalbolag, alltså företaget som senast gått i konkurs. 

”Nej, det var Kleni”

När vi pratar med honom på telefon säger han att han hade problem under den här perioden, utan att gå in på detaljer.  

Vem gav dig uppdraget att göra skyddsronderna, var det Fastighets eller Kleni? 

– Nej, det var Kleni, säger mannen. 

 Efter tio minuter lägger han på. Varken vi eller Fastighets har sedan dess kunnat få kontakt med honom.  

”Väldigt fabricerat alltihopa”

Lemmy Mauritzon, Fastighets ordförande, reagerar kraftigt på att Kleni har bett en av fackets förtroendevalda att förhandla med Region Västerbotten.  

– Han har inget mandat att göra skyddsronder i Skellefteå. Det är väldigt fabricerat alltihopa, säger Lemmy Mauritzon.   

Enligt Lemmy Mauritzon har företaget gjort sig skyldiga till avtalsbrott. Vad gäller den fackliga företrädaren går hans uppdrag ut i början av nästa år.  

Efter att vi har börjat ställa frågor har Kleni försökt anmäla två skyddsombud till facket. Dock säger lagen att skyddsombud behöver väljas av de anställda på jobbet och utses av facket. Därför har Fastighets sagt nej till Kleni.  

”En aura av seriositet”

Men varför vill ett företag ljuga om att de har flera skyddsombud? Lemmy Mauritzon tycker att svaret på frågan är självklar.   

– Det ger företaget en aura av seriositet, att de har en företagskultur med facklig aktivitet. Men i det här fallet är det falsk marknadsföring. Det är i min värld kriminellt att man utnyttjar oss på det sättet, säger han.   

Hur kan ni som fackförbund hindra era förtroendevalda från att gå oseriösa arbetsgivares ärenden?    

– Det finns inte en chans att vi kan göra det. Det ligger inte i vårt uppdrag att granska våra medlemmar. Däremot om det kommer fram en sådan här sak, är det klart att vi måste agera.   

---

Nästa gång vi ringer till Klenis vd Stefan Köhler vill han inte prata med oss. När vi berättar om personalens vittnesmål om golvmoppar som används i flera patientrum och chefer som skräms säger han att vi hittat på uppgifterna.  

Tre dagar senare återkommer Stefan Köhler i ett mejl. Han skriver nu att han tar uppgifterna på största allvar.   

”Vi känner inte igen kritiken, men sådant beteende, om det nu har förekommit, är helt oacceptabelt, och utredning pågår internt för att undersöka uppgifterna”, skriver vd:n i mejlet.   

När det gäller Clean Quality och deras konkurs, med obetalda skatteskulder, menar Stefan Köhler att flytten till Kleni gjordes enligt gällande regler och var en lösning som gynnade alla; både upphandlande kunder och städare som kunde fortsätta jobba hos Kleni.  

100 städare utan lön

På ett advokatkontor i centrala Stockholm försöker två jurister och en lönegarantiexpert att reda ut konkursen för Klenis personalbolag.  Signalerna går fram men ingen svarar i andra änden. Flera av personalbolagets företrädare ser ut att ha gått under jorden. 

Kvar finns närmare 100 städare som inte fått ut sina löner. Mer än två miljoner kronor ska betalas ut i statlig lönegaranti – notan kommer, återigen, att landa hos skattebetalarna. Samtidigt som bolaget har drygt nio miljoner kronor i skatteskulder.

Juristerna har inlett en fördjupad granskning av Klenis personalbolag, eftersom det finns misstankar om oegentligheter.

Städaren Fatima, som var anställd av personalbolaget i Västerbotten, har en hälsning till de som arbetar med att upphandla städning för kommuner och regioner: ha bättre koll på personalens arbetsvillkor.  

–  Det kan fortfarande skölja en sorg över mig för att jag blev så stampad på. Det är fel när skattepengar går till företag som behandlar sina anställda så här illa, säger hon. 

Granskningen är en sampublicering mellan Fastighetsfolket och Kommunalarbetaren.