Stine Christophersen fick en skriftlig varning av sina chefer efter att hon i media larmat om brister på ett äldreboende under pandemin. En chef och en hr-specialist har tidigare dömts för brott mot meddelarfriheten i både tingsrätt och hovrätt.

Domen överklagades av chefernas advokater till högsta instans. Nu har Högsta domstolen meddelat att de håller med om att den skriftliga varningen utgör ett brott mot meddelarfriheten.  

Privat pilotfall

Detta är första gången brott mot meddelarfrihet prövats inom privata verksamheter som finansieras med offentliga medel. I framtiden kommer domstolar att utgå ifrån Stine-domen när de ska fatta beslut i liknande fall.

Nu har det blivit tydligare när en skriftlig varning är otillåten, och framför allt när den är brottslig, enligt Nils Funcke.

– Detta blir en signal till alla privata arbetsgivare inom vård, skola och omsorg att man inte får göra så här. Detta stärker meddelarfriheten också för kommunalt anställda. Jag hoppas att detta blir en korrigering av ett beteende som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad, säger han.

”Grov kränkning”

Men chefer kommer fortfarande kunna ge skriftliga varningar, tillägger Nils Funcke.  

– Arbetsgivaren har möjlighet att dela ut varningar även i fortsättningen, men då får det ske på grund av att personen har misskött sitt arbete. I det här fallet var det en grov kränkning av Stines yttrandefrihet, säger han.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren, som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus