Snickaren Ulf: ”Jag skulle önska att asbest togs på mer allvar”

Asbest är förbjudet i Sverige sedan 1982, men finns kvar i de äldre husen. 

Städare, snickare, sanerare och fastighetsskötare kan stöta på det farliga asbestdammet om de river, borrar eller bearbetar sådant material. Men det är bara farligt när dammet börjar fara runt i luften. 

Asbestfibrerna kan då ta sig långt ner i lungorna och orsaka allvarliga sjukdomar, som visar sig först decennier senare. 

Många äldre hus

Snickarna Göran Norr och Ulf Eriksson har jobbat på Järfällahus utanför Stockholm i över tjugo år. 

Ulf Eriksson har ofta tänkt på det där med asbestdamm när han jobbar i någon av de cirka 5 600 lägenheterna som Järfällahus förvaltar.

Han är medveten om att asbest kan finnas nästan överallt, i kakelfix, fönsterfix, gamla rör och golvmattor, fönsterbänkar och branddörrar. 

Hos Järfällahus, liksom hos övriga kommunala bostadsbolag, finns det gott om äldre hus som byggdes på 1960- och 70-talen och behöver renoveras. 

— Jag skulle önska att asbest togs mer på allvar, säger Ulf Eriksson. 

Inget avvikande

För tio år sedan tog han ett asbestprov i samband med att en bänkskiva skulle bytas ut. Provet visade att det inte fanns asbest i fogen. Men genom åren har han ändå haft kvar sina misstankar. 

För ett halvår sedan tog han ett nytt prov när en annan bänkskiva skulle bytas ut och skickade till ett analysföretag.

— När vi tog loss skivan lossnade det småbitar mellan kaklet och bänkskivan. Det visade sig vara asbest, säger Ulf Eriksson.

Direktiven är att vi ska utgå ifrån att det är asbest.

Provsvaret skickade han till vd:n och lade in det i systemet där skadeanmälningar ska rapporteras in. Nyligen var han på läkarbesök för att röntga lungorna. Läkaren kunde inte se något avvikande. 

— Men det kan ta 20 – 40 år innan något syns, säger Ulf Eriksson, som förr om åren även jobbat med renoveringsjobb i Stockholms innerstad och vet att han blivit utsatt för det farliga dammet då.

Asbest i fönsterkitten

Kollegan Göran Norr är inte så orolig över asbest. Men han berättar om ett tillfälle när glasmästarna upptäckte att det fanns asbest i några av fönsterkitten. 

— Nu sanerar de bågarna innan vi får dem och kan renovera dem, säger han. 

— Men där hade man ju själv stått och skrapat, säger Ulf Eriksson. 

Snickarna upplever ett större fokus på asbest på senare tid och tycker att företaget tagit tag i frågan ordentligt. Särskilt sedan nya vd:n kom.

Järfällahus har nu infört en rutin för fogarna vid bänkskivorna. Asbestprov måste tas av ett certifierat företag innan snickarna får gå in och riva loss dem om husen är gamla. Visar provet positivt går en ackrediterad firma in och sanerar enligt gällande regler. 

— Direktiven är att vi ska utgå ifrån att det är asbest, säger Ulf Eriksson. 

Ljud- och värmeisolerande

Före midsommar hade runt tio lägenheter hunnit provtas. I en av dem fanns asbestdamm vid bänkskivan.  

Asbest användes förr i byggmaterial för att det har hög mekanisk hållfasthet, tål höga temperaturer och kemikalier.

Det är också både ljud- och värmeisolerande. Problemet i de gamla 1960- och 70-talshusen är att man inte vet exakt var det finns.

— Alla hantverkare använde inte asbest som bindemedel i fix och fog. Därför är det lite slumpartat var det är, säger Mikael Cederlöf, förvaltningsstrateg vid Järfällahus, som bland annat ansvarar för besiktningar och renoveringar. 

Bolaget blev i början på året certifierat enligt ISO 45 001 inom arbetsmiljö. Det innebär att Järfällahus får ett bevis på att man jobbar systematiskt med arbetsmiljön. Standarden innehåller många krav som bolaget måste nå upp till, bland annat om rutiner och processer för att minska riskerna med asbest. 

Skönt med rutiner

Mikael Cederlöf understryker att Järfällahus har jobbat förebyggande mot asbest i många år. Sedan tidigare har bolaget haft som rutin att alltid ta asbestprov om man till exempel hittar spräckta kakelplattor och behöver byta kaklet. 

— Det gör vi via våra entreprenörer som har certifiering och vet var det ska skickas.

Vi tar alltid ett prov för att vara på säkra sidan. Det tycker jag att alla företag som rör sig i fastigheter där det kan finnas asbest ska ha som rutin.

Mikael Cederlöf tycker att det känns skönt att ha rutiner på plats för personalens hälsa och säkerhet. 

— Men vi är medvetna om att vi kan hitta fler ställen som innehåller asbest som kan behöva läggas in i processen, säger han.

För att få arbeta med asbest och asbesthaltiga material krävs ett tillstånd från Arbetsmiljöverket. 

Bara översta mattan testad

Men det finns många exempel på arbetstagare som råkat komma i kontakt med asbest av misstag. 

Fastighets regionala skyddsombud Daniel Liebst, som själv är sanerare, glömmer aldrig ett samtal han hade med en medlem. 

Medlemmen hade frågat om det tagits asbestprov i ett badrum i en lägenhet. I badrummet skulle han riva upp en matta och slipa golvet betongrent. Svaret på hans fråga blev ja. 

Arbetsgivaren skyldig att agera

När han sedan hade rivit upp hela golvet fanns det fler mattor under. Entreprenören, inte hans arbetsgivare, hade bara tagit asbestprov på den översta mattan.

— Det visade sig att det fanns asbest under de andra mattorna, säger Daniel Liebst. 

Han råder alla som stöter på något misstänkt att direkt larma arbetsgivaren, som då är skyldig att agera. 

— Vi tar alltid ett prov för att vara på säkra sidan. Det tycker jag att alla företag som rör sig i fastigheter där det kan finnas asbest ska ha som rutin. 

Bjud in asbestföreläsare

Sanerare på seriösa företag ska ha både utbildning och erfarenhet om risker och åtgärder som måste vidtas. 

Daniel Liebst upplever att man i regel, framför allt på de större fastighetsbolagen också har ganska bra koll. 

— Men självklart finns det brister även där. 

Han tycker att alla ska kräva att arbetsgivarna bjuder in en asbestföreläsare.  Fastighets och de övriga fackförbunden inom 6 F gav tidigare ut en skrift om hur man blir asbestsmart.

— Första steget är att folk får information om att den här risken finns, säger han.