Den sjukfrånvaro som ersätts av Försäkringskassan har minskat kraftigt i alla yrken under 2000-talet. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan som presenterades idag. Mest har den minskat i yrken med en relativt hög sjukfrånvaro, till exempel bland städare. Även skillnaderna mellan kvinnor och män som arbetar inom samma yrke har blivit mindre.

I rapporten ”Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet” görs en jämförelse mellan åren 2002 och 2010 av antalet sjukdagar som ersätts av Försäkringskassan, det vill säga sjukfrånvaron efter de 14 första dagarna.
– Resultatet visar att frånvaron mer än halverats för nästan alla yrkesgrupper. I vissa yrkesgrupper har den minskat med mer än 80 procent, berättade Marie Mulder, analytiker på Försäkringskassan, under presskonferensen.
Högst sjukfrånvaro under hela den undersökta perioden har de som arbetar i yrken utan större krav på yrkesutbildning och där arbetsmiljön är fysiskt ansträngande, med bland annat tunga lyft, upprepade arbetsmoment och obekväma arbetsställningar – det vill säga typiska LO-yrken.
Tjänstemannayrkena, framför allt de med höga utbildningskrav och i ledande befattningar, har haft och har fortfarande en lägre sjukfrånvaro även om skillnaderna nu har minskat.
Av Fastighets medlemsgrupper redovisas sjukfrånvaron för städarna i rapporten, medan det inte går att utläsa hur hög den är bland fastighetsskötarna. För städarna har de av Försäkringskassan ersatta sjukdagarna sjunkit från i snitt 31,3 till 9,7 dagar bland kvinnorna och från 19,6 till 5,9 dagar bland männen.

Sjukskrivningarna ökade kraftigt under 1990-talet och nådde en topp år 2002. Att de minskat därefter har, enligt Försäkringskassan, flera orsaker:
Många av dem som varit mest sjuka har gått i pension eller har blivit förtidspensionerade. De som är kvar är yngre och friskare.
Försäkringskassan började en bit in på 2000-talet tillämpa en striktare tolkning av reglerna, vilket gjorde det svårare att bli sjukskriven. Något som ytterligare förstärktes av olika lagändringar. Bland annat infördes rekommenderade sjukskrivningslängder för olika sjukdomsdiagnoser.
År 2008 kom slutligen tidsgränserna för hur länge sjukpenning kan beviljas, vilket lett till att många blivit utförsäkrade.

Skillnaderna i ersättningsdagar mellan olika yrken förklaras dels med arbetsmiljön och med att de anställda har olika möjligheter att anpassa sitt arbete vid sjukdom, till exempel att arbeta hemifrån. Enligt Försäkringskassan kan det också vara så att de som har sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjat arbeta i yrken med lägre anställningskrav och att det finns olika bakgrundsfaktorer som skiljer sig åt mellan olika yrken, till exempel åldern bland de anställda.

I alla yrken som redovisas i rapporten är sjukfrånvaron högre bland kvinnorna än bland männen, men skillnaderna har minskat. Störst är skillnaden fortfarande i tjänstemannayrken med höga utbildningskrav, ett faktum som Försäkringskassan, enligt Marie Mulder, har svårt att hitta någon förklaring på.