När lägsta pris avgör vid upphandlingar prioriteras arbetsmiljöfrågorna ofta bort. Det gör att personalen riskerar att råka illa ut. Okunskap och dålig samverkan är en anledning till detta, men enligt en ny kunskapssammanställning finns möjligheter att ställa krav.

I dag, måndag, presenterade Arbetsmiljöverket en ny kunskapssammanställning om arbetsmiljön i upphandlad verksamhet. Den har fokuserat främst på byggbranschen och visar att det går att använda upphandlingen för att påverka entreprenörers arbetsmiljöarbete.
– Arbetsmarknadens parter, skyddsombud, leverantörens anställda och projektörer, experter och tillsynsmyndigheter bör bidra med kunskaper för bättre arbetsmiljö då tjänster upphandlas, säger Johan M. Sanne.
Han är docent vid IVL Svenska miljöinstitutet, forskare på KTH, och den som har ansvarat för kunskapssammanställningen.

Om upphandlaren tar ett tydligare samordningsansvar och har bättre kunskaper kan många arbetsmiljörisker undvikas. Enligt kunskapssammanställningen kan upphandlare till exempel använda vissa delar av arbetsmiljölagstiftningen för att ställa krav, till exempel vid projektering när det gäller byggbranschen. Men trots att det finns verktyg för att förbättra arbetsmiljön för de anställda i kontrakterade företag används de sällan.
– Att implementera och tillämpa verktygen är det svåra, säger Johan M. Sanne.

Verktygen handlar till exempel om att ställa tydliga krav på arbetsmiljö och uppföljning och att informera om risker och visa effektiva sätt att hantera dem. Att ha så få underentreprenörer som möjligt och låta samma entreprenör få fler uppdrag kan också ge bättre kontroll över arbetsmiljön.
Sanne menar dock att det finns stora kunskapsluckor. Det saknas till exempel expertkunskaper om arbetsmiljöproblemen som uppkommer vid upphandling och det behövs mer forskning och mer användarvänliga verktyg och metoder.

Trots att det i dagsläget inte finns något krav på arbetsmiljöarbete i upphandlingslagstiftningen jobbar flera företag redan med att ställa vissa sociala krav. I Malmö har till exempel den så kallade ”Vita jobb”-modellen börjat användas för kommunens offentliga upphandlingar.

Och det finns fler myndigheter och privata företag som tar sitt samordningsansvar på allvar. Trafikverket och gruvdriftsföretaget LKAB och deltog båda på seminariet som goda exempel för att berätta om sin syn på arbetsmiljöfrågorna vid upphandling.

LKAB har bland annat tagit fram ”leverantörshandboken” med särskild information till entreprenörerna.
– Men det är olika krav för olika situationer och jag möter ofta okunskap kring gränsdragningar mellan samordningsansvar och arbetsgivaransvar, säger Henrik Magnusson, verksamhetsutvecklare på LKAB.
Trots att arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren upplever han att det ofta är en osäkerhet kring detta. Henrik Magnusson vill därför att det ska vara tydligare gränsdragningar, och en tydlig åtskillnad mellan formerna inhyrning och anlitande. Dessutom efterfrågar han en samordningsföreskrift som är oberoende av situation och möjlighet till nya, tydliga och effektiva sätt att ställa lagkrav för ett gemensamt arbetsställe.