Fram till år 2025 behövs 100 000 nya bostäder byggas i landet, och i samband med detta säger sig regeringen vilja skapa hållbara städer.

I tävlingen Hållbara städer, arrangerad av byggföretagen NCC, har unga studenter från KTH och Linköpings universitet haft en knapp vecka på sig att föreslå hur detta ska gå till.

När vi ska bygga nya områden gäller det att inte återupprepa samma misstag som under 1960- och 70-talen, när man byggde bostäder utanför tätorterna, med mönster av segregation som följd. Det framhåller Johan Edstav, en av juryns deltagare i tävlingen och regeringens utredare med uppgift att göra nya städer möjliga ute i kommunerna.
– Det senaste decenniet har de som flyttat in i nybyggda områden varit ett litet segment av dem som har haft råd, säger han och berättar att en ambition med utredningen är att bredda gruppen av människor som har råd att flytta till de nya områdena.

I framtiden måste vi ha bostäder som kan ändras beroende på tid och behov, framhöll ett av de fyra lagen, och föreslog bostäder som i stället för att behöva rivas ska vara möjliga att förändra och anpassa. Det andra laget, som lånat namnet på sin framtida stad från Södra Staden – ett område som just nu utvecklas mellan Uppsala och Knivsta – presenterade en framtida multifunktionell stad som innehåller trygghet, social kontakt och fysisk aktivitet.

Deras framtidsstad bestod av bostäder och lokaler som man lätt kan bygga om och som kan ha flera olika funktioner.
– En skola kan till exempel ha samma matsal som ett äldreboende, säger KTH-studenten Malin Frisk.

Förslaget går ut på att vidareutveckla ett samordningsprogram där studenter, nyanlända och pensionärer bor tillsammans. Studenter skulle då få billigare hyra i utbyte mot att de gör insatser för och tar hand om de äldre, kanske i form av ett extrajobb. Genom kontakt med nyanlända skapas också ett kulturellt utbyte mellan grupper som vanligtvis inte umgås, framhåller teamet.

Ett annat lag vill gå så långt som att förändra den nuvarande ekonomin i grunden för att kunna bygga en framtida, hållbar stad. För att undvika drastiska hyreshöjningar som slår ut vissa grupper från bostadsmarknaden och för att bromsa klimathotet krävs en ny, cirkulär ekonomi där vi undviker slit- och slängvaror och så långt som möjligt gör om och renoverar befintliga saker och exempelvis delar på verktyg i bostadsrättsföreningar, anser de.

På Fastighetsfolkets fråga till gruppen i pausen-om samhället verkligen är redo för en helt ny ekonomi som grund för de nya städer som byggs, svarar de:
– Med det överhängande klimathot vi har i dag har vi helt enkelt inget val.

Även om en annan ekonomi ligger långt bort, ser vi bitar av den redan i dag, enligt en av gruppens deltagare Emma Lindau.
– Second hand blir mer populärt  och man ser värdet i att reparera i stället för att köpa nytt, säger hon.

I sin framtidsstad vill laget också se gröna stråk som främjar uteliv, spontana aktiviteter och rekreation för alla.

Samtidigt medger Emma Lindau att det i dagsläget finns en tendens av exkludering i stadsbyggandet – exempelvis parker som görs ogästvänliga för att inte dra till sig missbrukare och bänkar som byggs obekväma. Men det är fel väg att gå, menar hon.
– Bygger man bort alla funktioner för människor så kommer ingen att vilja vara där. Då blir det en otrygg miljö, säger Emma Lindau.

Den fjärde gruppen föreslog i sin tur en flexibel stad med delade funktioner där det ska vara lätt att färdas mellan vårdcentral, skola och sjukhus.

Men det förslag som juryn uppskattade mest var det med samordningsfunktion i boendet.

Laget som bestod av KTH-studenterna Malin Frisk, Josefine Hallman och Erik Nilsson vann tävlingen med motiveringen att deras idé ”utmanar samhället i att tänka i nya banor där hållbarhet och socialt engagemang är ledord. Med detta som riktmärke kan svenska nya städer utformas på nya nivåer”.

Regeringens utredare Johan Edstav sade sig vara imponerad av samtliga grupper, och tyckte att alla vägde in helhetsperspektivet i sin stadsplanering.

I slutet av året ska han presentera resultatet av utredningen om hur man ska göra nya städer möjliga ute i utvalda områden i Sverige. Att undvika att de nya stadsdelarna blir segregerade är den största utmaningen i planeringen av nya städer, menar han.

Kommer det vinnande förslaget att påverka utredningen?
– Det kan mycket väl bli en del av förslaget och den överenskommelse vi har med kommunerna, att vi försöker med denna typ av boende, säger Johan Edstav till Fastighetsfolket.

Priset blev en inspirationsresa

NCC, ett nordiskt företag inom bygg, infrastruktur och fastighetsutveckling samlade 16 studenter vid KTH och Linköpings universitet i tävlingen Inclusive City Academy.

I tävlingen var uppdraget till de blivande stadsutvecklarna att visa hur man kan planera och bygga en socialt hållbar, inkluderande stad med mångfald där folk trivs och vill bo kvar.

Resultatet presenterades vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm under tisdagskvällen. Juryn bestod av Johan Edstav, regeringens samordnare för nya städer, Jennie Sahlsten, vd Enköpings Hyresbostäder och Janne Dahlkvist, chef Bostadsprodukter, NCC.

Det vinnande laget, (Malin Frisk, Josefin Hallman och Erik Nilsson) presenterade förslaget ”Den multifunktionella staden” och vann en inspirationsdagsresa som har koppling till ämnet. Vart de ska resa får de själva bestämma.

Metoden med studenter och äldre som bor tillsammans har redan prövats i den holländska staden Deventer norr om Amsterdam. Där har sex studenter fått flytta in på ett äldreboende, där de bor gratis, mot att de är ”goda grannar” och umgås 30 minuter i månaden med de äldre.