De lär sig svenska – genom att komma direkt ut i arbete

Så höjer du din kompetens

På jobbet

Ska man som nyanländ i Sverige lära sig svenska språket inför eller under själva arbetet?

Företaget Lingio har tagit fram en app med digitala språkkurser i syfte att underlätta för nyanlända på väg ut i arbetslivet.

Via appen, som finns tillgänglig på Appstore och Playstore för mobiler från och med i vår, kan man träna på svenska ord genom att läsa, skriva, lyssna och uttala. Serviceföretaget Sodexo bidrar i sin tur till appen genom att ta fram meningar och dialoger som är vanliga inom städ- och måltidsbranschen.
– Appen är ett sätt att lära sig svenska, kanske på väg med tunnelbanan till jobbet, säger Eva Kristensson, kommunikationsdirektör Sodexo, till Fastighetsfolket.

Kan det inte bli ensidigt att bara lära sig ”branschspecifika dialoger?”
– Tanken är att man via appen även kan lära sig fraser som är användbara i exempelvis ett fikarum. Den ska erbjuda lustfylld förkovran i språket, säger Eva Kristensson, och medger att det också gynnar arbetsgivaren om anställda snabbt lär sig svenska.

Och just goda kunskaper i svenska är ofta ett krav vid rekrytering till många typer av jobb i Sverige. Språkkravet har rentav blivit ett problem på många arbetsplatser, och ett hinder för integration, anser Anna-Carin B Magnusson, bosocial chef vid det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder (ÖBO).
– Jag kan tycka att man överskattar det svenska språket och bortser från att man faktiskt också kan lära sig det under själva jobbet, säger Anna-Carin B Magnusson till Fastighetsfolket.

I samarbete med Arbetsförmedlingen provar ÖBO nu därför att vända på steken – att låta jobbet bli den plats där de anställda lär sig svenska. ÖBO har bildat ett team av lokalvårdare som ska gå in och täcka upp när andra fastighetsskötare är sjuka, och som ska se till att hyresgästernas trapphus alltid är städade.

Det började med att ÖBO kallade till träff där de bjöd in personal från Arbetsförmedlingen, som i sin tur engagerade personer som kunde bli aktuella för det planerade städteamet. Efter mötet ombads de som var intresserade av att delta att stanna kvar, och ett tjugotal personer visade intresse. Av dem valde ÖBO ut fem lämpliga deltagare med bakgrund i olika länder, men helt utan kravet att de ska kunna svenska. Här förutsätter man i stället att språket kommer av bara farten, i samband med att teamet är ute och jobbar.

Inför anställningen, som drog igång nu i veckan, fick teamet ändå en månads språkutbildning (som Arbetsförmedlingen köpte in via Eductus) med fokus på yrkessvenska inom lokalvård – med uttryck som att ”hämta en mopp”– och liknande fraser. Men de anställdas löner betalas av Arbetsförmedlingen, inte via ÖBO, som i sin tur får stor hjälp av att teamet rycker in där de behövs; vid kortare frånvaro, sjukdom och längre ledigheter.
– Efter 11 månader tror jag att de är så väl rustade och har utvecklat sin svenska så bra att de kan gå vidare till andra anställningar, säger Anna-Carin B Magnusson.

Ambitionen är att på detta sätt fortsätta utbilda nyanlända och att lokalvårdsteamet ska fungera som en ingång och plattform för nyanlända som vill komma in på svensk arbetsmarknad.

Språkappar i all ära – men för att lära sig ett språk krävs också det mänskliga mötet, enligt Anna-Carin B Magnusson, och får medhåll av Asim Krak, gruppchef vid fastighetsservice på ÖBO, och en av de drivande i projektet.

Asim Krak kom från Bosnien vid 21 års ålder 1993, och är övertygad om att man bäst lär sig språk genom daglig kontakt med människor i vardagen. Redan nu under den första vecka som det nybildade teamet med lokalvårdare är ute och jobbar går det jättebra, meddelar han. De anställda, som kommer från bland annat Syrien och Iran uppmanas att beblanda sig och prata svenska med övrig personal vid morgonens fika och med hyresgäster.
– De kämpar på med den lilla svenska de har lärt sig. Visst kan det vara tufft, men vi vill att de ska känna sig trygga med att de kan säga fel och lära sig av det, säger Asim Krak till Fastighetsfolket.

Teamets arbetsledare får mejl om var gruppen behövs inom ÖBO och planerar sedan veckan utifrån dessa behov.

Finns inte risken att gruppen under dessa 11 månader står utan jobb vissa dagar?
– Det kommer att finnas jobb hela tiden, försäkrar Asim Krak. Och efter den 11 månader långa anställningen kommer teamets deltagare att ha grundutbildning i lokalvård och känna sig tryggare med att prata svenska, menar han.

Någon risk att teamet får ett ordförråd med fokus endast på lokalvård ser han inte.
– Man pratar inte bara städ. Genom att direkt komma ut och träffa människor och prata så lär man sig också en vardagssvenska, säger Asim Krak.