Brist på fastighetsskötare och fastighetstekniker, kommande pensionsavgångar och ett större fastighetsbestånd i stora delar av landet gör att behovet av personal i fastighetsbranschen bara växer. På tio års sikt behöver man rekrytera drygt 15 000 fler i fastighetsbranschen, visar en färsk rapport från Fastighetsbranschens utbildningsnämnd (FU). Det rör sig alltså om många fler än det antal som Fastighetsfolket rapporterade om i fjol, då motsvarande rekryteringsbehov bedömdes ligga kring 10 000. I årets uppskattning har FU även räknat in behovet av nyrekryteringar på grund av exempelvis ökad byggtakt och att fler tekniska lösningar byggs in i fastigheter.

Och medan fastighetsbolagen uppger att de nu har högre krav än tidigare på tekniskt kunnande och kundbemötande, tvingar den stora bristen på utbildade fastighetsskötare i stället en stor andel fastighetsbolag att sänka sina krav. Det visar en enkätundersökning som fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo gjorde under förra året. Av de tillfrågade fastighetsbolagen uppgav omkring 30 procent då att de har sänkt kraven i rekryteringen av fastighetsskötare.

Det kan exempelvis handla om att göra avkall på kravet på utbildning eller på erfarenhet.

Många av dem som i första hand söker jobb som fastighetsskötare har tidigare jobbat som vaktmästare, men saknar yrkesutbildning till fastighetsskötare. Men de flesta fastighetsbolag jobbar med kompetensutbildning, och en del köper in kurser, påpekar Mona Finnström.

Och i den ännu opublicerade enkätundersökning som Fastigo genomförde i september i år, har så många som hälften av de 192 fastighetsbolag som deltog svarat att de upplever problem med att rekrytera fastighetsarbetare, som exempelvis fastighetsskötare och fastighetstekniker.
– Här förekommer det att arbetsgivaren sänker kraven för att kunna rekrytera. Och de som inte sänker kraven gör ofta en ny annonsering och försöker igen, säger Mona Finnström, vd, Fastigo, till Fastighetsfolket. På lång sikt kan personalbristen leda till sämre service till hyresgäster och även försämring i arbetsmiljön för fastighetsarbetarna, menar hon.

Rekryteringsbehovet av fastighetsskötare växer i hela landet, konstaterar Lena Nyquist, verksamhetschef vid Fastighetsbranschens utbildningsnämnd.

Störst är behovet inte oväntat i tillväxtregioner som Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Eftersom det är svårt att finna rätt kompetens sker den största delen av rekryteringen inom fastighetsbranschen inte från gymnasium, högskolor, yrkeshögskola eller via Arbetsförmedlingen, utan från andra arbetsgivare, enligt FU:s rapport.

För att tillgodose det växande rekryteringsbehovet arbetar fastighetsbranschen på flera plan. Även Skolverket driver nu ett projekt där man försöker få arbetsgivare att engagera unga att utbilda sig inom fastighetsbranschen. Fastighetsbranschen och Arbetsförmedlingen har i sin tur skapat ett snabbspår för att slussa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden till jobb inom fastighetsbranschen. Fastighetsbranschens utbildningsnämnd har även ett valideringssystem – FAVAL– ett verktyg för att kartlägga, kvalitetssäkra utbilda och certifiera rätt kompetens för yrken inom branschen. Nuvarande gymnasie- och utbildningssystem täcker nämligen bara för omkring 20 procent av fastighetsbranschens behov de närmaste tio åren, och levererar varken rätt kompetens eller rätt antal utbildningsplatser, enligt FU:s rapport.

Universitet och högskolor i landet erbjuder i dag omkring 500 platser per år med inriktning mot fastighetsbranschen. När det gäller Yrkeshögskolan ligger antalet beviljade utbildningsplatser med slutår fram till 2020 på totalt 1857, varav 825 platser till fastighetstekniker, 460 till fastighetsingenjör och 572 till fastighetsförvaltare.

De flesta yrkeshögskoleutbildningar finns i storstadsregionerna, men branschen efterfrågar en större spridning av utbildningar i landet. Ett stort problem är också att intresset för att gå utbildningarna är lågt, och att det även sker en del avhopp från dem, uppger Anna-Karin Juhlén, utbildningshandläggare vid Myndigheten för Yrkeshögskolan.

Och medan utbildningsplatser till just fastighetstekniker har de blivit fler de senaste åren, ökar också andelen outnyttjade platser vid yrkeshögskolornas utbildning till fastighetstekniker, visar FU:s rapport. Förra året var 48 procent av utbildningsplatserna till fastighetstekniker inom yrkeshögskolan outnyttjade vid starten.

När det gäller exempelvis fastighetsprogrammet på gymnasienivå är det däremot inte ens sökbart i många delar av landet, framhåller Lena Nyquist, som ser svårigheten att få unga att söka till fastighetsprogrammet som det främsta bekymret.
– Man måste tala om hur kul det är att jobba i branschen; att det finns karriärmöjligheter till exempelvis förvaltare, handledare och sektionschef. Vi måste tala om att jobbet som fastighetsskötare inte handlar om att vara vaktmästare, för det är vad folk tror, säger Lena Nyquist.

Rekryteringsbehov av fastighetsarbetare på fem års sikt (2017- 2022)

Fastighetsskötare: 2 770 (pensionsavgångar: 2 341, nyrekrytering: 429)

Fastighetsvärd: 977 (pensionsavgångar:603, nyrekrytering: 374)

Fastighetstekniker: 1 706  (pensionsavgångar:707, nyrekrytering: 999)

Fastighetsingenjör: 869 (pensionsavgångar: 229, nyrekrytering: 640)

Fastighetsförvaltare: 1 554 (pensionsavgångar: 531, nyrekrytering: 1023)

Totalt rekryteringsbehov de närmaste fem åren: 7876 (varav pensionsavgångar: 4411 och behov av nyrekryteringar på grund av exempelvis ökad byggtakt och att fler tekniska lösningar byggs in i fastigheter: 3465)

Totalt rekryteringsbehov de närmaste tio åren: (7876 x 2= 15 752)

Rekryteringsbehovet utgår från en kompetensanalys från Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, baserat på 262 svarande företag.

Enligt Boverket behövs 600 000 nya bostäder fram till år 2025.

 

Rekryteringsbehov av fastighetsskötare, fastighetstekniker, fastighetsvärdar, fastighetsförvaltare och fastighetsingenjörer länsvis fram till år 2025:

  1. Stockholm: 4 500
  2. Västra Götaland: 2 500
  3. Skåne: 2 000
  4. Östergötland: 750
  5. Uppsala: 520
  6. Västmanland: 450
  7. Jönköping: 450
  8. Örebro 450
  9. Södermanland: 400
  10. Gävleborg: 400
  11. Västerbotten: 380
  12. Värmland: 380
  13. Västernorrland: 370
  14. Norrbotten: 370
  15. Halland: 350
  16. Dalarna: 350
  17. Kalmar: 300
  18. Kronoberg: 240
  19. Jämtland: 200
  20. Blekinge: 200
  21. Gotland: 70