Kemikalier i sprejform ökar risk för luftvägsbesvär hos städare

Städpersonal är den yrkesgrupp där högst andel kvinnor rapporterar att de utsätts  för luftföroreningar på arbetet. Det visar den senaste Arbetshälsorapporten från Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Det framgår inte av rapporten vilken form av luftförorening man syftar på, enligt Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

Men europeisk forskning visar, att risken att få astma och luftvägssjukdom är högre inom städyrket än för genomsnittet, på grund av kemikalier som används i arbetet, framhåller hon.

En studie i Norge från 2016 tittade till exempel bland annat på människor som har bytt jobb på grund av andningsbesvär, och kom fram till att städpersonal i högre grad än andra hörde till dessa.

Forskning från Storbritannien från i fjol, visar i sin tur en ökad risk för KOL bland städare, särskilt hos dem som städar i industrimiljöer och i andras hem, även om man i detta fall inte kan veta om orsaken är kemikalier.

Men utsatthet för luftföroreningar innebär rent allmänt en ökad risk för KOL, konstaterar Maria Albin.

Vad ska man som städare tänka på för att undvika att utsättas för skadliga kemikalier?
– Om man upplever att en viss produkt är irriterande, bör man ta upp och diskutera detta på arbetsplatsen och se om flera upplever samma sak. Om fler upplever besvär, bör de anställda ta upp detta med arbetsgivaren, säger Maria Albin.

Arbetsgivaren är skyldig att göra ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar när det gäller bland annat exponering för luftföroreningar, framhåller hon.

Har inte medvetenheten om skadliga kemikalier ökat på senare tid, så att man använder mer miljövänliga varianter? 
– Nja, mycket av den förbättring när det gäller kemikalier har drivits på av yttre miljökrav på kemikalier som påverkar ekosystemet, särskilt med svårnedbrytbara ämnen. Men vi kanske inte haft lika mycket uppmärksamhet på snabbt nedbrytbara ämnen, som kan ge hög exponering av kemikalier i arbetsmiljön, säger Maria Albin.

Kemikalier som avdunstar i luften genom att exempelvis sprejas ut kan vara irriterande för luftvägar och slemhinnor. Och om man sprejar mycket av ett medel kan det vara skadligt trots att medlet i fråga är ganska milt, påpekar hon.

Och just städsprej kanske man som städare ska ta det särskilt försiktigt med. I en pågående studie som Fastighetsfolket tidigare skrivit om, börjar de första, preliminära resultaten nu visa sig.  I denna undersökning har man testat tre olika städmetoder: En där man använder kemikalier i sprejform, en annan, där man använder skum med munstycke, och en tredje, där man inte alls använder kemikalier.
– När man sprejar upp kemikalier i luften, ökar risken för att andas in dem. Våra preliminära indikationer visar, att dessa kemikalier kan orsaka irritation i luftvägarna för städpersonalen, säger Karin Lovén, doktorand i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.

Sprej kan också ge direkta effekter som irritation i näsan, vilket kan mätas som svullnad i näsan, konstaterar hon.

Med den pågående studien, vars resultat troligen presenteras under 2018, hoppas man kunna se potentiella förklaringar till varför städare har högre förekomst av luftvägsbesvär, enligt Karin Lovén.
– Den största risken för städare är den kontinuerliga exponering av kemikalier, eftersom många jobbar under många timmar varje dag, under ett helt arbetsliv, säger hon.

Hur sållar man då i floran av kemikalier och rengöringsmedel? Är medel som är miljömärkta med symbolen svanen exempelvis mer skonsamma när det gäller risk för luftvägsirritation?
– Svanen-märkning har bara med miljöaspekten att göra. Det vi har visat i en av laboratoriestudierna är att man genom olika sprejflaskor får olika stor del av luftburen exponering av medlet. Och den informationen får man inte från medlets producenter.

Med kemikalieprodukten ska ett säkerhetsdatablad följa, där det ska stå noterat om en kemikalie överstiger en viss gräns, men det förutsätter ofta att man använder medlet i annan form än sprejform, menar Karin Lovén.

Hur ska man göra som städpersonal som måste rengöra med kemikalier?
– Man behöver inte sluta med sprej helt, men tänka på hur man applicerar kemikalier. Ska man använda sprej, så kan man göra det i mindre utsträckning, och i högre grad använda munstycken som genererar skum, råder Karin Lovén.

En del flaskor sprejar allt mot en yta, medan andra sprutmunstycken är designade så  att all vätska inte når ytan, utan stannar i luften.

 Är städare i regel medvetna om att de exponeras mer för kemikalier i sprayform?
– Det finns en liten medvetenhet hos vissa, och en del har blivit väldigt medvetna först nu när de deltagit i studien, och frågar sig om de verkligen behöver använda sprej.

Och det är förhoppningen – att studien ska bidra till högre medvetenhet, säger Karin Lovén.