Fastighets: Otillräckligt med lönekrav i städupphandlingar
Upphandlingsmyndigheten har utrett hur hög lön, hur mycket semester och hur lång arbetstid städare bör få för att en upphandling inte ska leda till social dumpning. Men enligt Fastighets är det inte tillräckligt att ställa dessa krav för att få bort oseriösa företag.
Ewa Edström, ombudsman på Fastighets.
Fastighets och andra fackförbund försökte länge få i genom att upphandlande myndigheter skulle ställa krav på kollektivavtal hos sina leverantörer. Bland annat för att företag utan kollektivavtal har lägre kostnader och därmed kan sätta lägre pris på sina tjänster och vinna fler upphandlingar medan de seriösa trängs undan.
Men enligt EU:s principer och lagen om offentlig upphandling får inte upphandlare kräva att en entreprenör har kollektivavtal.
Däremot har den nya upphandlingslagen, som började gälla 1 juni förra året, tänjts så långt som möjligt och ger rätt att ställa vissa arbetsrättsliga krav i riskbranscher. Enligt Upphandlingsmyndighetens utredning är städbranschen en sådan.
Nu ska upphandlande myndigheter ställa krav på lön, semester och arbetstid på samma nivåer som i gällande kollektivavtal.
Fastighets ombudsman Ewa Edström är besviken över att den nya lagen inte gör det möjligt att kräva att företag har kollektivavtal. Och även om hon tycker att det är bättre att ställa dessa krav än inga, tror hon inte att det kommer att få stor effekt eftersom arbetsgivare inte behöver ha avtalspension och andra försäkringar.
– Dels har anställda i företag utan kollektivavtal sämre skyddsnät och villkor. Dels kan det aldrig bli konkurrens på lika villkor om det inte är samma förutsättningar. Företag som har kollektivavtal har dyrare kostnader och de har svårare att ta hem upphandlingar, säger Ewa Edström.
Detta är något som Upphandlingsmyndigheten är medveten om.
– Vi vet att det kan bli så att vissa så att säga smiter igenom, genom att uppfylla minsta möjliga krav. Därför är det viktigt att kontrollera att leverantörerna följer villkoren, säger Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
För att hjälpa upphandlare har Upphandlingsmyndigheten i samråd med fack och arbetsgivare definierat vad som är skäliga nivåer för lön, semester och arbetstid. Om en kommun exempelvis ska köpa in städning av kontor ska utgångspunkten vara samma nivåer som i Fastighets serviceentreprenadavtal. Om de däremot ska köpa in städning av en skola utgår man från nivåerna i Kommunals avtal.
En upphandlande myndighet måste inte följa just dessa nivåer.
– Varje kommun eller annan upphandlande myndighet är ansvarig att göra en bedömning inför varje upphandling. Men vi utgår från och tror att många myndigheter kommer att använda de villkor som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram, säger Charlotta Frenander.
Hon ser fram emot att få reaktioner från myndigheter och företag som deltagit i upphandlingar där dessa krav ställs.
– Det ska bli särskilt intressant att se vilken effekt det blir för dem som alltid har haft bra villkor, om det ökar deras möjligheter att vinna upphandlingar. Man vill ju gynna de som är seriösa, säger Charlotta Frenander.
Därför är städbranschen en riskbransch
Upphandlingslagen beskriver inte vilka branscher som är riskbranscher och var det är behövligt med arbetsrättsliga krav för att undvika oskäliga arbetsvillkor och social dumpning.
I samarbete med fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och myndigheter har Upphandlingsmyndigheten därför tagit fram indikatorer på detta.
Sju av åtta riskindikatorer finns, enligt Upphandlingsmyndigheten, i städbranschen:
- Det krävs inga särskilda kvalifikationer för att få jobb.
- Det finns många migrantarbetare i branschen.
- Det finns risk för skattebrott. Ekobrottsmyndighetens kartläggning visar till exempel att det förekommer svart arbetskraft.
- Det förekommer systematiska brott mot arbetstidslagen, enligt Arbetsmiljöverkets inspektioner.
- Hälften av städföretagen använder underleverantörer och kedjorna är ofta svåröverskådliga, vilket gör det svårt att granska arbetsvillkor i hela ledet.
- Städning har gått från att i stor grad skötas i egen regi till att outsourcas och konkurrensutsättas.
- Relativt få företag har kollektivavtal. Även om det inte finns några säkra siffror uppskattas kollektivavtalstäckningen till omkring 70 procent, vilket är under snittet för privat sektor totalt, där det ligger på omkring 85 procent.
