Enligt den nu gällande modellen för att sätta löner går industrin först och sluter avtal. Löneökningarna i industriavtalen blir riktmärke för övriga avtal som ska förhandlas. Så har det fungerat sedan 1997, men Fastighets och övriga fyra förbund i 6F vill ha en ny modell för lönebildning eftersom de menar att nuvarande modell inte gynnar dem som har låga löner.

Fack vill ha mer inflytande över nya löner

Lön och avtal

I november förra året, efter att alla avtal blivit klara, startade de en stor utredning som ska sammanställas till en slutrapport till juni år 2019. I morgon, tisdag, publiceras den första delrapporten men redan i dag har 6F publicerat en debattartikel i tidningen Arbetet med anledning av rapporten.

I debattartikeln skriver projektledare Kristoffer Thonäng och de fem ordförandena, däribland Fastighets ordförande Magnus Pettersson:
”När lönemärket i de normerande avtalen sätts lågt lämnas en större del av löneutrymmet kvar till den lokala lönebildningen som då ofta tillfaller de högavlönade tjänstemännen.”

Teknikföretagen sågar 6F-rapport

Lön och avtal

De menar att rapporten slår fast att märket har tecknats på en för låg nivå under många år, vilket innebär att samhällsekonomin egentligen hade tillåtit större löneökningar. Enligt dem är det en av orsakerna till att klyftorna har ökat, eftersom arbetare sällan får mer än det fastslagna märket medan tjänstemän har möjlighet att få extra påslag i lokala löneförhandlingar.

”För varje avtalsrörelse som går kommer vi längre från vårt gemensamma LO-mål att minska gapet mellan arbetare och tjänstemän”, skriver de i debattartikeln.

För att komma tillrätta med problemet menar de dels att det så kallade märket måste vara mer i takt med det samhällsekonomiska löneutrymmet. Dels föreslår de ”relativt kraftfulla låglönesatsningar som i genomsnitt tillfaller arbetare mer än tjänstemän”.

Fotnot: 6F består av Fastighets, Seko, Målarna, Byggnads och Elektrikerna.