Teknikföretagen sågar 6F-rapport

I dag presenterar 6F den första delrapporten i sin utredning om den nuvarande lönebildningsmodellen. Den handlar om hur nivån på det så kallade märket får effekter på arbetare respektive tjänstemäns löner.

Rapporten visar att Industriavtalet, som kom till 1997, har lett till reallöneökningar. Men den visar också att lönerna har ökat mer för tjänstemän än för arbetare.
1997 skiljde det i genomsnitt 5 100 kronor per månad i lön mellan en arbetare och en tjänsteman. 2016 hade denna skillnad växt till 12 300 kronor per månad.
– Vi har alltid satt märket lägre än löneutrymmet. I den bemärkelsen fungerar inte nuvarande lönemodell, säger Kristoffer Thonäng, projektledare för 6F:s lönebildningsprojekt.

Problemet är, enligt rapporten, att man på varje arbetsplats lokalt tar ut mer än vad riktmärket anger. Om märket är lågt gör det att de yrkesgrupper som är bra på att få mer pengar ökar mycket i lön medan andra sällan får något mer än märket.

Rapporten konstaterar också att en orsak till att detta kunnat hända är att riktmärket för lönen legat på en för låg nivå. Sedan 1998 har märket tecknats på i snitt 0,6 procentenheter lägre nivå än det funnits utrymme för i samhällsekonomin, det så kallade löneutrymmet.

Enligt rapporten går det att se att de genomsnittliga lönerna under många avtalsperioder blev högre än det satta märket, vilket enligt resonemanget betyder att märket hade kunnat sättas högre från början.

Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, har stora invändningar mot rapporten.
– Hela resonemanget om löneutrymmet är ett feltänk. Det finns inget definierat löneutrymme, säger han och fortsätter:
– Vi är ett av världens mest exportberoende länder. Kan man inte exportera kan man inte heller importera. Kostnader i industrin måste därför bestämmas av kostnader i andra länder. Lägger man lönerna för högt kommer arbetena att flytta till andra länder.

Han medverkar i dag på ett seminarium om rapporten tillsammans med bland andra Eva Gouvelin, ordförande för Livs, Mikael Johansson, ordförande för Målareförbundet och rapportförfattaren Mats Morin.

Anders Weihe menar också att det inte finns någon ökad löneskillnad mellan arbetare och tjänstemän eftersom det är arbetena och inte lönerna som har förändrats.
– De enkla arbetarjobben försvann redan på 1990-talet, då var det ett riktigt stålbad. Under perioden som rapporten tittar på, 1997-2016, har det varit mer kännbara förändringar på tjänstemannasidan där väldigt enkla tjänstemannajobb har försvunnit, säger han.
Han menar att Teknikföretagen inte kan se de här ökade löneskillnaderna i sina mätningar.
– Lönerna för tjänstemannajobb har skenbart ökat. De jobb som finns kvar är mer avancerade. Rapportförfattaren Mats Morin underskattar de här sturkturförändringarna, säger Anders Weihe.

Enligt rapporten är strukturella effekter medräknade och bortrensade.

Och Kristoffer Thonäng från 6F, menar tvärtom att det här är ytterligare bevis för det samband som redan pekats ut av LO i en rapport från 2016 om att låga riktmärken ger ökade löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän.
– Den här rapporten stärker sambandet att om arbetarna tar ut lite i lön så tar tjänstemännen ut det som blir över. Det gör att klyftorna ökar, säger han.

6F-företrädarna menar att lönemärket måste sättas på rätt nivå från början.
– LO och LO-förbunden måste gemensamt ta ansvar för att i framtiden sätta lönemärket högre så att hela det samhällsekonomiska löneutrymmet tas ut. Med dagens modell fortsätter klyftorna att vidgas och därmed arbetarna att halka efter tjänstemännen, säger Mikael Johansson, ordförande för Målareförbundet.

Någon fastslagen alternativ modell finns inte ännu. Den kommer att presenteras först när 6F presenterar projektets slutrapport om drygt ett år.