Här ringer klockan om någon kränker en kollega
Långt före de olika metoo-uppropen har områdeskontoret på MKB Nydala/Gullvik i Malmö haft sitt eget sätt att förhindra kränkande kommentarer: En stoppklocka som vem som helst kan ringa i under mötena.
Om ett samtal spårar ur kan någon av de anställda på MKB Nydala/Gullvik ringa i klockan. Klockan har funnits så länge lägenhetsutvecklaren Noelia Spajic kan minnas.
Vi måste börja med att fastslå att den här arbetsplatsen troligen inte på något sätt skiljer ut sig från någon annan i vårt avlånga land.
– Att hitta rätt nivå i skämt och samtal är en svår balansgång i många sammanhang, vi är nog varken bättre eller sämre, säger Adrian Hodza, lägenhetsutvecklare.
Men här, på MKB Nydala/Gullvik i Malmö, har man försökt göra något konkret åt den utmaningen. Vi befinner oss i områdeslokalerna där husvärdar, receptionister, lägenhetsutvecklare och bosociala utvecklare i olika åldrar och med olika bakgrund samlas i diverse konstellationer när de inte är ute hos kunder. Här finns deras kontorslandskap, lunch- och vilrum.
Och så mötesrummet. Och det är i det, precis innanför dörren, som den hänger. En sådan där klassisk gammal skolringklocka som just nu är extra blank och ny, trots att den som fenomen har hunnit få rätt många år på nacken. Det brann nämligen i lokalerna för något år sedan och en ny klocka inhandlades i samband med renoveringen.
– Den börjar bli en av våra inventarier och har faktiskt en självklar plats, skrattar Adrian Hodza.
Klockan har funnits här så länge han och kollegan Noelia Spajic, också lägenhetsutvecklare, kan minnas. Så fort någon upplever att ett samtal går överstyr, kan vem som helst resa sig upp och ringa i den.
– Vi är överens om att den som ringer aldrig ska behöva förklara varför. Det gör att tröskeln förhoppningsvis blir lägre. Tar man illa vid sig ska man inte behöva förklara och försvara varför man upplever situationen som man gör, säger Adrian Hodza.
Noelia Spajic tycker att det ringde mer i klockan förr. Nu händer det sällan.
– Bara att den finns bidrar nog till att vi hittar en bättre balans i vad som är okej att säga och inte. Det kan räcka med att någon tittar på den eller säger ”nä, nu får jag snart ringa i klockan” för att samtalet ska ta en ny vändning, konstaterar hon.
Ringklockan har bidragit till ändrad jargong bland de anställda på MKB i området Nydala/Gullvik.
Vi får backa till omkring år 2010 för att hitta historien bakom klockfenomenet. Då jobbade husvärden Robert Hansson här, han är fortfarande kvar och har snart varit på MKB i 19 år.
– Vilka vi är bland kollegerna har förändrats mycket. Förr var vi i princip enbart män. Då kunde jargongen bli rätt grov. Det var ju andra tider då.
Och ibland var det kanske lite väl högt i tak, funderar han. Kom det någon ny så fick den personen anpassa sig till jargongen.
– Nu är det tvärtom. Sättet att prata på måste anpassas till varje ny medarbetare så att ingen känner sig utsatt eller kränkt. Men det är bra, tycker jag. Dessutom kunde det bli lite tröttsamt med samma typ av skämt om och om igen förut.
Magnus Röman, som i dag är projektansvarig på underhållsavdelningen centralt på MKB, arbetade också på Nydala/Gullvik när klockan infördes. Han minns hur det gick till. Det hade varit en period av många förändringar på personalsidan. Från att ha varit i princip enbart män ur en viss generation, blandades teamet upp med kvinnor och yngre killar, många med ursprung i olika delar av världen.
– Tidigare var det en viss jargong. Inte så att det var sexuella trakasserier eller rasism, men någon kunde dra till med ”jag diskar inte, det gör bara kvinnor”. Nu började folk ta illa vid sig av den typen av skämt och det blev spänningar i gruppen. Vi pratade om hur vi skulle kunna lösa det.
Det var bara vi medarbetare som var inblandade i initiativet, varken arbetsgivare eller fack var med.
Någon, Magnus Röman minns inte vem och kanske var det rent av flera tillsammans, kom på att de borde skaffa ett slags stoppklocka att ringa i när diskussionerna gick över styr. Och de provade.
– Som jag minns det tyckte alla att det var en god idé. Och det var bara vi medarbetare som var inblandade i initiativet, varken arbetsgivare eller fack var med.
Robert Hansson har aldrig själv ringt i klockan, men säger att han har varit med om att andra gjort det under samtal som han själv varit inblandad i.
– Man förstår ju ganska snabbt vad det var som gick för långt. Samhället förändras, det måste man själv också göra.
Fyra röster om klockan
Imam Jebur, lägenhetsutvecklare:
– Jag har nyligen börjat här på Nydala/Gullvik, jag jobbade tidigare på MKB centralt.
Jag tycker att det här med klockan är häftigt. Det ger en bra stämning och skapar respekt.
– Jag har fortfarande inte varit med när någon har ringt i klockan, med det skulle vara en intressant upplevelse.
Michel Legnered, bosocial utvecklare:
Klockan är en viktig symbolisk grej. Jag tror att alla har i bakhuvudet att den finns.
Det är också bra att den som ringer inte ska behöva förklara orsaken.
– Att ringa innebär inte heller någon form av bestraffning av den som passerat en gräns, mer än att personen i fråga får veta att det räcker nu och att någon tog illa vid sig.
Czeslaw Brycki, förvaltare för Nydala/Gullvik:
– När jag kom till MKB var jag den första chefen med utländsk bakgrund.
Så är det inte alls i dag. Vår styrka är att medarbetarna har så vitt skilda bakgrunder, precis som våra kunder. Men det ställer också krav på hur vi uttrycker oss på arbetsplatsen och klockan är en stor hjälp till att hitta rätt nivå. Jag brukar tipsa chefskolleger om den.
Bekim Osmani, husvärdslärling:
– Jag fick information om hur den fungerar i samband med introduktionen här. Jag
tycker att systemet verkar bra.
– Jag har jobbat på lager förut. Där jobbade uteslutande män och då fick man höra en del. Här upplever jag en mjukare stämning. Folk har kul tillsammans, skrattar och skämtar men utan att vara grova.
