Arbetarklassen fortfarande störst – stora skillnader i lön

1985 tillhörde 65 procent arbetarklassen. Nu har andelen minskat till 49,3 procent. 41,1 procent är tjänstemän medan 9,6 är företagare. Andelen företagare har legat stabilt medan andelen tjänstemän ökat från att vara 27 procent 1985.

Att arbetarklassen minskat beror till stor del av att arbetarna drabbats mest av att arbetslösheten mångdubblats sedan 1980-talet.

– Jag är inte förvånad över siffrorna. Andelen arbetare har minskat men utvecklingen har snarare stannat av. Vi lever inte riktigt i det kunskapssamhälle som det ofta pratas om. Och även tjänstesamhället är ett klassamhälle, säger Göran Ahrne, professor emeritus i sociologi vid Stockholms universitet.

Indelningen i klasser har utgått från vilket yrke personer har, vilka krav som ställs i yrket och i vilken grad den anställde har eget inflytande över jobbet eller är styrd av andra. Därför hamnar lägre tjänstemän också i gruppen arbetare.

– Vi tittar på den underordning i arbetslivet som arbetare har och som påverkar ens livsvillkor. Vi pratar inte om livsstil och konsumtion, påpekar Göran Ahrne.

Rapporten visar att kvinnors och mäns arbetsmarknad utvecklats olika. I mitten på 80-talet räknades 71 procent av kvinnorna till arbetarklassen, nu är de 49 procent. Samtidigt har fler kvinnor blivit tjänstemän.

För männen har det inte skett samma förändring, de flesta förvärvsarbetande män tillhör arbetarklassen.

Rapporten visar också att utrikesfödda har en annan klasstruktur än inrikesfödda. Bland de utrikesfödda tillhör 57 procent arbetarklassen jämfört med 48 procent av de inrikesfödda. Bland de utrikesfödda är det vanligare att tillhöra gruppen ej facklärda arbetare (yrken som inte kräver en särskild utbildning).

Inkomstskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän är tydliga, visar statistiken. En manlig ej facklärd arbetare har en lön som motsvarar 55,8 procent av en högre manlig tjänsteman. En kvinnlig ej facklärd arbetare tjänar 47,4 procent av en manlig högre tjänsteman.

Samtidigt är det ett stort gap upp till den procent i Sverige som tjänar mest– en grupp om cirka 40 000 individer som tjänar över 2 miljoner kronor per år. Medianlönen i Sverige är 13 procent av den rikaste procentens disponibla inkomster.

– Det är en betydande skillnad mellan arbetare och tjänstemän. Den inkomstojämlikheten måste vi prata om. Men det är också viktigt att få in i debatten om ”topp 1 procent”. Det pratas ofta om ”innanförskap” och ”utanförskap”. Men det är inte så att alla i ”innanförskapet” har samma förutsättningar, säger Katalys utredare Niels Stöber.

–Högern ser hela tiden en ny grupp som utgör utanförskapet, det är en ny underklass utan att de vill prata klass. Förut var det de unga, nu är det de nyanlända. Tanken är att bara det skapas enkla jobb så kommer de att få del av innanförskapet. Samtidigt vill de inte se att det finns många som inte klarar en finanskrasch, som inte har makt över sin situation på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden, säger Niels Stöber.